Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riskt faktum. Så visa sig 5 eller 6 verbalbildaingar vara yngre
än de homeriska dikterna, så vidt man därtill kan sluta däraf,
att de i dem aldrig förekomma, näml. futurum af passiva
&s-stammen, optativ af fut. ocli perf. (Rehdantz, Xen. An. V, 7, 26) det
aspirerade perfektet, den vidsträkta användningen af * i det aktiva
perfektet samt (enligt Schleicher Comp’1 667) 3 plur. imperativ på
-tuHiav. Den stora massan af de grekiska verbalformerna tillhör
dock en äldre tid och visar sig genom jämförelse med de
be-slägtade språken till allra största delen vara ett arf gemensamt
med alla eller de flesta indisk-europeiska språk. Härefter
framhåller G. skilnaden mellan rekonstruerande undersökningar,
genom hvilka man af de skilda språkens former sluter sig till
en ursprunglig indisk-europeisk grundform, och de
konstruerande, genom hvilka man upvisar, huru denna grundform
bildats. Vigtigt är visserligen att i enskilda fall bestämma,
hvilken denna grundform varit. Men är det alltid möjligt?
Hvad hindrar oss att antaga, att denna till och med någon gång
varit fullare eller ursprungligare än den ålderdomligaste
(ljudrikaste) i något språk bevarade formen synes fordra, och att en
likformig afslipning af den samma sedan efter skilsmässan ägt
rum? Och vidare hvad hindrar oss att antaga, att det vid
ge-mensamhetstidens slut förefans dubbla former af samma värde
och belydelse? Kunna vi ej antaga optativ med I sing. dels på
-mi och dels på -m, liksom vi synas ha skäl att som
indiskeuropeisk ordstam förutsätta ai-va- (fbaktr. aé-va-, gr. ol-ro-)
järnte ai-na- (gr. oi-vij, lat. oi-no-s,’ u-nu-s, got. ai-n-s m. m.)?
Jämför Schmidt ‘Verwantschaftsverhältnisse’ s. 29 f.
Curtius gifver så ett kort utdrag af de konstruerande
undersökningar, han utfört i den ofvan nämda afhandlingen ‘Zur
Chro-nologie’. Han urskiljer härvid olika grupper af verbalformer,
bildade i vidt från hvarandra skilda språkperioder, som lagt de
olika bildningarne så att säga i lager på lager på hvarandra,
hvarigenom denna konstmässiga bygnad upstått, i hvilken vi om
hvarandra och rent af vid sidan af hvarandra finna bildningar
från mycket skilda tider, likasom geologien lär oss, att de olika,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
