Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de särskilda verbalstammarne, hvarvid man jämväl får taga i
betraktande tiden och stället för deras första framträdande.
Etymologisk grund har med all säkerhet s-vvtov ø II (vé-co
‘simmar’, stam aw, Curtius Etym.3 297). Med mycken sannolikhet
stöder sig konsonantfördubblingen på etymologisk grund i
följande ord, i hvilka den visar sig ej blott efter augmentet utan
ock i sammansättningar: i-p/joge t 335, ði-t-([i)fioig<xfo (ncivta
ditfioigäio ða’t£<i)v) § 434 (jfr ct-ppogo;, d-ftfiogltj, eifjtagio, r.
afitgl Etym. 309), i-aatiovio Y 59 (jfr tnt-aaeiriCiv J 167,
ntgtaatiovto T 382, vno-casiovaiv t 385, r. cfs? Etym. 34 ),
i-ooivovio s-aa t va o. a. (jfr åm-aaevij «421, m. m., 9eó-oaviog
Aesch.), s-óóuasv A 33 m. fl. st. (jfr negi-åöstaav A 508,
vno-óðeíactvTtg M 413 o. s. v., xt’oi> a-dóság 0 423, m. m., r.
dvi Fick Vgl. Wörterb. 97, öjtt antager Curtius Etym. 607). För
följande trenne ord är det på grund af jämförelsen med de
be-slägtade språken för oss svårt att antaga, att fördubblingen eller
förlängningen beror på assimilation med eller inverkan af annan
försvunnen konsonant: iXXafls a 88 fl. st. (jfr pf. fiXr/cpa, men
skr. labh Etym. 483), eptiaöe g 226 (intet språk visar i denna
månggrenade rot fxsv uav /jvci fja& spår af annan
begynnelsekonsonant, Etym. 291), dn-ivíl^ovio K 572 (skr. nig’, Etym. 296).
Med all säkerhet står éXXme Apoll. Rhod. utan etymologisk
grund (jfr skr. rik’, Etym. 422). Fullkomligt dunkla äro é-XXiaaeto
Z 45, e-XXiaåfnjv X 35, i-XXnåvtvaa x 481 o.a. samt s-XXax,ef
hymn V 86, 87 Baum. (jfr pf. siXtjxa). Denna förteckning på
verb, som efter augmentet fördubbla sin begynnelsekonsonant
eller låta augmentets korta vokal gälla som lång, är sannolikt
ofullständig. Det är endast hvad som nu för tilllället erbjuder
sig. De flesta af dessa fall synas sålunda äga etymologisk grund.
Vid assimilationen segrar den starkare konsonanten öfver den
svagare: n och v öfver a, men a öfver r, detta förutsatt att de
gissningsvis antagna härledningarne äro riktiga. IJeträlfande de
tre iXXapsv sfifia&t án-tví£ovzo, torde de få upfattas i likhet
med de bekanta förlängningarne framför enkelt begynnande X p
v d. v. s. upfattas såsom beroende af ett i dessa ord inträdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
