Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämligen mudspelli, hvarom längre fram. Från andra fs.
urkunder, aftryckta hos Heyne, Kl. and. D., må följande ex. på
ifrågavarande öfvergång af e till i anföras: nimid (jfr. vé^io?, se
Grimm, Deutsche IVIythologie 3 Ausg., Göttingen 1854, s. 614;
Fick, W.3I, 6Í9), of-liges, scilling (väl till skellan), voivil, wildi.
Från de fornnederfrankislca (fnfra.) språkminnesmärken, som
af Qeyne i Kl. and D. anföras, är följande att meddela. De
ofta nämda presensformerna ha i1); dock tinnes ett fall med e,
hvarom längre fram. Andra ex. på öfvergång af e till i framför
i och j äro: biddjan (men gibed, bedda), bivida (men bevunga
jämte bivunga), befillit (part. prt.; men vel), midda, middi,
middiiön, mi k il, mildi, sigi-, gewidere, å-wigki, toilljan, willjo,
-ig. Intet fall med kvarstående e-) , utom nämda presensform,
har jag i fnfra. funnit.
Jag går nu att undersöka förhållandet i fornfrisiskan (ffri.)3).
Vi möta här en vigtig afvikelse från fhty., fs. och fnfra., i det
att 2 och 3 pers. pres. ind. sing. af de här afsedda starka verb
i regeln ha e, ej i. Grimm uppger (Gr.2 I, 911) oriktigt, att
Häremot tala dels de öfriga germanspråkens vittnesbörd: got. stibna,
fhty. stemna oeti stemma (båda formerna hos Tutian, se ofvan), (stimna
och stimma), ags. stefn, stemn, fsve. stœmna, dels osannoliklieten af att e
skulle ha kvarhållit sig ej blott framför följande i, utan ock framför m
med följande n, då munarten i Cott. t. o. m. liar fått i framför enkelt
m (så alltid niman). Jag tror mig därför med tämlig visshet kunna
antaga, att stemma blott är en felskrifning eller felläsning för stemma
(man ihågkomme likheten mellan m och ni i handskrifter!). — Hvarför
Kelle (Otfr. II, 23a) räknar fhty. stimma till yå-stammar, förstår jag ej,
om det ej skett med hänsyn till den fs. formen.
*) Exemplen finnas samlade hos P. J. Cosijn, De oudnederlandsche
Psalmen, Haarlem 1873 (Oudndl. Ps.), s. 24.
2) Hit räknar jag nämligen ej det af Heyne (Kl. and. D.) och Cosijn
(Oudndl. Ps. s. 6) såsom starkt neutrum angifna ana-genni. Denna form är
nämligen uppenbarligen dativ af det äfven förekommande ana-gen (ab
initio öfversättes med fan anagenni). — Om ordet felis se längre fram.
3) Mina källor härför äro, utom Heyne (Ag. Gr.) och Grimm (Gr.), K. v.
Richtliofen, Altfriesisches Wörterbuch, Göttingen 1840 (Afr. W.), Ilaan
Hettemas här förut anförda ordbok samt Kasks frisisKa grammatik,
hvaraf jag blott haft en holländ sk öfversättning (Friesche Spracldeer v.
E. Rask — — cerlald door M. Hettema, Leuwarden 1832) till hands.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
