Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det återstår nu att undersöka förhållandet i anglosachsiskan.
I de älsta ags. språkminnesmärken finna vi öfvergången från e
till i i 2 och 3 pers. pres. ind. sing. af starka verb redan
fullständigt genomförd (jfr. Grimm, Gr.® I, 763—64), enligt March
såväl i de i poesi vanliga fullare formerna (-est, -ed) som i de
i prosa vanligare sammandragna formerna (-st, -ð). Men jämte
dessa äldre former finnas ock yngre med e till rotvokal (t. ex.
drepest, -ed, etest, -ed), enligt March1) (Ags. Gr. s. 97) i följd
af «a later conformation with the other persons» (nämligen 1
pers. sing.2) och hela plur.) 3). Här finna vi altså en nybildning,
som visar en märklig mots\arighet till — och därigenom
bekräftelse på — den af mig här först antagna utvecklingen i fno.
och ffri. — Se här längre fram mera om dessa ags. verbalformer.
Äfven i andra ordformer finnas talrika spår af inverkan af i
på e i ags. Efter Ettmiiller4) och Grein5) må följande ex.
anföras: biddan (beden i part.), crib (stam cribja), cwide, gift,
gilde, hild (/a-stam urspr.), licgan (men leger), lippa, micel (och
mycel), midd, middel, milde, milte, nift (men nefa), ribb, rignan
(äfven rinan, -de\ men regnjan, -6de, = fhty. reganon), Scilfingas
(men scelfe), scilling, sibb, sige, sigor (af äldre sigis), sittan
(part. seten), spillan (-de), stiht (för stift, väl hörande till samman
med stef-n), stille, wicg, voifel, willan (pret. wolde af welde), wist,
picgan (part. pegen, subst. -pegn), pignen (= pigmn; däremot
pegn), pridda. Hithörande former med efor«, ehuru säkert icke
många, kunna kanske uppvisas6) — Ett muller anför till ex.
*) F. A. March, A Comparative Grammar of the anglo-saxon language
(Ags. Gr.), New-York 1873.
2) Denna har näml. i ags. liksom i ffri., fno. af gammalt e. Det har sitt
intresse att se, att de tre gormanspråk, som förlora £ i 2 och 3 pers.
sing., också i nämda hänseende äro hvarandra lika.
3) Jfr. ock Holtzmann Ad. Gr. I, 2, s. 18.
‘) Lexicon Anglosaxonicum, Quedl. 1851.
sl C. W. M. Grein, Biblioihek der angelsäclmschen Poesie, B. III, IV, Glossar
1, II, Cassel & Gött. 1861, 1864 (Grein).
6) Hit höra ej de adjektiviska 70-bildningarna -gete, trecle, som af Grein så
angifvas, men väl äro = gtte \=gåtja-, jfr. fno. gcetr), säsom ock H ev n e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
