Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afsedda fall; hvarvid det är att märka, att de nord. och ags.
brytningarna1), såsom utgångna ur e (jfr om ags. eo längre fram),
kunna vittna med öfriga germanspråks e.
A) e framför r:
got. airþa är fhty. erda, fnfra. ertlia (så allmänt, dock 2 grr.
irtha-)), ffri. erthe (allmänt; irthe’) blott i en fornskrift),
ags. eorde, fno. jörð (= *eråu); ,
got. lairan: fhty., fs., ags. leran (i ags. mycket sällan leoran),
ffri., fno. bera\
got. bairhts: fhty. peraht, fs. berht, ags.berht, beorlit (äfven birht,
briht, hvarom se längre fram), fno. bjartr (= * ber tar);
got. fairhvus: fhty., fs. ferah (ferh), ags. ferh (feorh), fno. fjör
(= *ferhva);
got. fairra: fhty., fnfra. ferro, jfr fs. ferrano, ffri. ferne, ags.
feorr, fno. fjarran;
got. gairns: fhty., fs. gerno, ffri. geme, ierne, ags. georne, fno.
gerna, g jama;
got. hvairban: fhty. hwerban, fs. hwerblian, ffri. hwerva, ags.
Jiweorfan, fno. hverfa;
got. stairno: flitv., fs. sterro, ffri. siera, ags. steorre, fno. stjarna\
rl Det är tydligt, att dessa brytningar icke på något sätt kunna tala för
autagandet af en brytning äfven i got. Ty då de förra bestå uti en
senare uppkommen benägenhet att inskjuta en vokal mellan e och r
och sålunda visa att r ej längre tålde e närmast framför sig, skulle
den gotiska brytningen bestå däruli, att e framkallades af r\ — Lika
litet kan nian af den fno. brytningen ja (ea) sluta till en got.
bryt-ningsdiltong ai med liksom i fno. genom brytning framkalladt a.
Ty det är i hög grad osannolikt, att om ett a framkallats af r och h
(jfr. Scherer, GDS. s. 141), det icke skulle fått plats omedelbart
framför dessa konsonantljud (såsom i fno.), utan skulle ha skilts från dem
af det ljud, som r och h antagas icke kunnat fördraga framför sig.
2) Det fnfra. ovanligare irtha liksom några fä andra fall (så en gång hirta
för det vanliga herta) kunna naturligtvis ej emot det regelbundna och
med andra germanspråk öfverensstämmande e användes som bevis för
en allmän gotisk öfvergång till i äfven framför r. Härtill kan man lika
litet använda den i ITri. ofta förekommande öfvergången från e till i
framför r, ty att detta är en sen, egendomlig frisisk utveckling visa
sådana former som bim (och berti, barn), hirda (ochrherda, härda), m.fl.
Om ags. i framför r se längre fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
