Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett bestämdt undantag från den genom dessa ex. styrkta
lag träffa vi däremot vid jämförelse mellan pret. plur. af starka
verb af «<-klassen i got. och öfriga germanspråk:
mot got. tauhum svarar nämligen fhty. zugun, ags. tugon\
got. þlauhum: fhty. fluhun, ags. flugon.
Här antar jag, att [ändelsens m(?) och] analogin med alla
öfriga verb af samma klass på gemensamgermanisk ståndpunkt
bevarat w, som dock i got. gått öfver till o. I part. pret. af
dessa samma verb finna vi visserligen öfverensstämmelse mellan
got. och öfriga germanspråk:
got. tauhans = fhty. zogan, fs. togan, ags. togen, fno.
to-ginn;
got. þlauhans = fhty. fiohan, ags. flogen;
men då verba af w-klassen i alla germanspråk, utom got., städse
ha o i part. pret., bevisar denna öfverensstämmelse intet, och
vi skola också i det följande af analogin med verb af i-klassen
finna, att äfven här på gera.-germ. ståndpunkt u kvarstått.’
Därmed vågar jag anse mig hafva afgörande bevisat den
vigtiga, så vidt jag vet, ej förut uppmärksammade ljudlagen om
öfvergång från ursprungligt u till o framför h på
gemensamger-rnanisk ståndpunkt. Då nu detta o i alla de yngre
germanspråken — jag afser härmed alla utom gotiskan — måste
uppfattas såsom oförändradt kvarstående1), där det ännu återfinnes
— nämligen i regeln öfver alt, där ej i eller j följt därpå —, så
är samma uppfattning för got. den enda antagliga. Huru
onaturligt vore det också ej att förutsätta, att ett got. dauhtar (=
dohtar) genomgått utvecklingarna: duhtar—dohtar (gemens.-germ.)
duhtar—dohtar (de båda sista särskildt gotiska utvecklingar)!9)
‘) Det är tydligt, att här ingen grund finnes att antaga, att o skulle åter
uppkommit af ^tt it, som förut varit o. Ty här saknas den
förutsättning, som ligger till grund för nämda visserligen otroliga, men
möjliga antagande i got., nämligen en i alla andra fall än framför r och h
genomgående öfvergång från o till u. Fhty. tohter kan icke rimligtvis
på fhty. ståndpunkt med hänsyn till sitt o ha en annan historia än
fhty. morgan eller kold (jfr s. 167, n. 1).
J) Det vill säga: h skulle här först saknat, så fått, så förlorat, så återfålt
benägenheten för o i st. f. «!
Nord. tidskr. for filol. og pædag. Ny række. II. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>