Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ny [steled förekommer i sällskap därmed), skall jag här lemna
oafgjordt.
Härmed afslutas undersökningen rörande de ags. starka
presensformerna, hvilken redan upptagit ett alt för stort utrymme
inom denna afhandling. Likafullt ha vi icke kunnat komma
längre än till en viss sannolikhet för att r + kons. förmått
sporadiskt hindra den allmänna inverkan af i på föregående
slafvel-ses e. Men med sannolikheten lar man, dess värre, ofla låta
sig nöja vid tolkningen af de i många fall så invecklade och
mångtydbara vokaliska ljudförhållandena i ags., hvilka så väl
be-höfde en grundligare historisk undersökning samt en från
vetenskapens nuvarande ståndpunkt utgående mångsidigare och
strängare pröfning, än hittils kommit dem till del. — Utförligare
undersökningar, än de jag kunnat göra, skola må hända leda till
större visshet.
Från öfriga ordklasser må följande ex. anföras, som dels
visa öfvergången af e till i framför r och h genom inverkan af
följande i, dels huru r stundom hindrat denna öfvergång och det
sålunda kvarhållna e sedermera brutits till eo: birce och beorce
(sva. fem. = *berkjan, hvartili ock fhty. bircha, piricha med sitt
i hänvisar; jTr fno. birkju-vidr), bircen och beorcen (=*berMn),
biren (adj. till bera), birhtu, birihto och beorlitu (= ~ ber ht) a, jfr
fno. birti, birta, sv. f.), fyrra, fyrrest (till feor; March, Ags. Gr.
§ \29),firen(fyren),firas[ fyras’, jfr. ofvan s. 235 n.1), gyrnan(-de%,
men geornjan till o-korij.), gyrtoan (pret. gyrede, girede, Grein;
om gerwan se ofvan s. 236 n. ’), hirde, hyrde och herde,
he-orde (jfr s. 248), liyrtan {-té\ men pari. geheort (Grein)
ochge-hyrt (Homil., Thorpe, I, 232), irmin- och yrmin- (i namn:
Ir-minredi, Kemble, Cod. Dipl. I, 21, år 679; Yrminredus, a. st.
s. 13, år 675) men eormen- (ISosworth), yrre och eorre, rihtan
(-te), ge-sihð, -syhð, wiht (fem.i-stammar1)), wyröe,weorce, ivyrsest
(till zoeor, vnyrsa -). — Äfven för ags. böra vi altså antaga, att r
’) Jfr Sievers i P.-B., Beitr. I, ■597.
a) Till livad som där yttrats om inverkan af ags. h på e:s öfvergång till i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
