Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en helt annan bildning, nämligen qwin, d. v. s. en stark fem.
i-stam motsvarande got. qens, fs. qwdn, ags. cwén, fno. levän och
kvœn. I gl. K. finnes äfven ack. plur. qwinum till det vanliga
fhty. svaga fem. qwena. I fhty. ha altså samma
dubbelbildningar funnits, som i de öfriga germanspråken, där, utom de nyss
anförda formerna med é, a, andra med e, (t) finnas, nämligen
got. qino, fs. qwena, ags. cwine, fno. kona, g. pl. kvenna. —
Man torde häraf finna, att en tolkning af -quemi som qicémi har
goda skäl för sig1); ja den blir rent af nödvändig, då man
besinnar, huru högst osannolikt det vore att antaga, att e just i
delta ord skulle ha bibehållit sig framför det följande i, oaktadt
ett m följde närmast där efter, som eljest ofta ensamt är i stånd
att framkalla öfvergång från e till i, och oaktadt i den anförda
ur-kunden nämda öfvergång eljest är genomförd2) med de
bestämda undantag, som ofvan angifvits.
Efter denna pröfning af några tvifvelaktiga fall och efter
frånräkning af de först uppvisade, af särskilda orsaker
framkallade, undantagen återstår intet exempel inom samtliga germanspråk
på ett framför ursprungligt i, j kvarstående e. Väl finnas
ännu inom de särskilda germanspråken rätt många fall, då e
kvarstår framför ett i uti den följande stafvelsen, men detta i har
då alllid, såsom vi längre fram skola finna, under hvart särskildt
språks utveckling uppkommit af ett äldre e.
Sammanställa vi nu de särskilda germanspråkens vitnesbörd,
finna vi altså, att en öfvergång från e til i framför följande
ursprungligt j försiggått i en tid, som ligger längre till baka än
’) Nåsot molbevis kan ej hämtas därifrån, att andra former i gl. K.
visserligen hafva a (= ä) fór é, t. ex. mari (= märi, got. mers, fno. mœrr
genom i-omljud), ty det samma är förhållandet i alla dc germanspråk,
utom got., som hafva i\ jfr om fornfrankiskt é, ä Jacob i, Beitr. s. 111
—12, om fs., ffri., ags. Heyne, Ag. Gr.3, [fnfra. é, som af Heyne,
As.-Anfr. Gr s. 15, uppfattas = å, anses af Cosijn, Oudndl. Ps. s. 61,
vara i-omljud af å].
’) Det må erinras därom, alt glosorna i gl. K. härstamma från samma
källa som de i Pa. och Ra., från hvilka ofvan s. 155 talrika ex. på
öfver-gången e—i anförts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
