Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cyme, cime (msk. i-stam, March, Ags. Gr. g 86), fs. lcumi
(plural mask. i-stam). Denna tolkning af fhty. -quemi som
qwémi måste emellertid för att vara rätt ölvertygande hafva
starkare stöd än jämförelser med andra germanspråk; ja icke
ens de af Ja c obi (Beitr. s. 110 följ.) uppvisade spåren af é i
fhty = got. e, fno. d, göra till fyllest, så framt de ej kunna
återfinnas i samma urkund (gl. K.), hvilken ensam af alla fhty.
minnesmärken har detta -quemi. Sådana spår finnas emellertid
där. Ännu tre ord med ð = got. e kunna nämligen i gl. K.
uppvisas. Dessa äro: 1) fera — got.fera, hvilken
sammanställning bekräftas af formen feara — med samma brytning af £ til
ea som i creach, jfr ofvan s. 155 n 5 —, hvilken redan af
Ja-cobi (Beitr. s. 121) jämförts med det anförda gotiska ordet (se
ock Graff, 111, 579); 2) cinftri (äfven i Ba., SG. Vb.), såsom
det utan tvifvel bör skrifvas *), hörande till fera; 3) en märklig
form, som hittils ej synes hafva blifvit rätt förstådd, nämligen
«quen, conjux.» Formen upptages af Graff (IV, 698) bland
no-minativformerna till det svaga subst. qwena3), men är tydligen
tyder på en märklig öfverensstämmelse mellan ifri. och ags. i det båda
här bibehållit det stamslutande £ (om detta förhållande i ags. se Bugge
i Aarboger for Nordisk Oldkyndighed og Historie f. 1870, s. 205 följ.) —
Att ffri. -kimi, -kemi verkligen är en maskulin i-stam — och icke en
/a-stam, som man eljest kunde länka på —, bevisa de ags. och fs.
motsvarande bildningarna; ja äfven i fhty. har man säkerligen att se samma
i-stam kvemi-, kvimi-, kumi- uti det en gång, äfven i gl. K.,
förekommande ufchurn (exorsus, Graff, IV, 673).— [Man finner, att i gl. K. tre
olika bildningar förekomma, nämligen af stammarne kvemi-, kvemin- och
kvémtn-] — Jag tillägger här, att ffii. har än flere maskul, i-stammar
med nom. på i, såsom det vid en jämförelse med fs. — där talrika
hithörande bildningar finnas, hvilka hittils blifvit fullkomligt misförstådda
(se Heyne, Ag. Gr. s. 2G7 och As.^anfr. Gr. s. 71—7?) — och ags.
visar sig. Att ådagalägga detta måste jag till ett annat tillfälle spara.
■) Henning anför ock (SG. SprD. s. 86) från SG. Vb. ■oin/íri- som
exempel på kvarstående »germanisch £.»
’) För att, så vidt möjligt, förvissa mig om, att quen af G ra ff ej blifvit läst
oriktigt för quena och för att tillse, om handskriftens beskaffenhet på
detla ställe kan göra någon annan läsning möjlig eller sannolik, har jag
eftersett hos II a 11e m cr, Denkmahle des Mittelalters, IB., St. Gallen 1844—
49, s. 154, där man finner följande läsning «conjux. quen. edlio
cama-chida* utan anmärkning återgifven. Formen quen synes således vara
säker. — Se underTillägg och Rättelser om den mhty. formen kån.
18*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
