- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
272

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dermera inträngt i alla personer i plur.I)å sålunda i de
särskilda germanspråken älst e, icke i, funnits, måste e här anses
tillhöra äfven det yngsta skedet af gemensamgermanisk
utveckling i motsats till förhållandet i 2 och 3 pers. sing., där i
måste antagas som gemensamgermaniskt på grund af dess tidiga
inverkan på rotstafvelsens e och dess bevisliga förekomst i alla
germanspråk. Då vi nu sålunda måste antaga på
gemensam-germanisk ståndpunkt olika försvagningsfortner (e och i) af samma
ursprungliga vokal (a), hvilka ännu in på de särskilda
germanspråkens ståndpunkt hållit sig åtskilda, så bör i oviikorligen
hafva framkallats af någon särskildt verkande orsak, som icke
återfinnes i det fall, då e kvarstår. I alla tre personerna haren
slutande vokal bortfallit. Vi ha redan nämt, att denna i 2 och 3
pers. varit i; jämförelsen med öfriga indoeuropäiska språk, såväl
af den ariska som af den europäiska grenen, lemna härom
fullkomlig visshet. I 3 prs. pl. har däremot den slutande vokalen
varit e, såsom man med jämförelse med öfriga språk af den
europäiska grenen finner (jfr grek. (ftg-s-tt, fslav. vez-e-te, litau.
vez-a-te, lat. veh-i-tis af äldre tes] jfr vidare skr. våh-a-tha, fbaktr.
vaz-a-ta i 2 prs. pl. med skr. vdh-a-si, -ti, fbaktr. vaz-a-ln, -iti i

2, 3 prs. sg.). — Man har till och med här antagit -a på
germanisk ståndpunkt(såiSchleichersCompend.3 s. 660; S c h e r e r,
GDS. s. 193, 209; Westphal, Phil. Ilist. Gr. d. DS. s. 206), men
den nyss gjorda jämförelsen med öfriga europäiska språk torde
göra det antagligt, att här föreligger ett, hittils icke
beak-tadt, fall af gemensameuropäisk utveckling af e ur a2).

— Då nu af de ursprungliga gemensamgermaniska formerna-est",
-epi, -epe de två första blifvit -isi, -ipi men den senare
bibehållit sig som -epe, så måste det slutande i hafva orsakat den
nämda öfvergången. — Denna öfvergång från •est, -epi till -isi,
-ijn måste nu hafva försiggått på en ganska aflägseu tid, ty det
sålunda från e öfvergångna i har sedermera på gemensamgermanisk

’) Braunes försök att förklara detta genom att antaga, att ursprungligt
*-anlh blifvit -ath i 3 prs. pl. (P.-13., Beitr.s. 12), kan jag af flere skäl ej
godkänna. a) Se Tilläggenl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free