Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fallen (möjligen på grund af särskild verkande orsak). Till de
förra höra fno. hatr, barr af *hates, *bares, likaså rokkr, setr,
hvilka hänvisa på *rekves, ’setes1), ej på ’rekvis, ’sefts, h\araf
borde ha blifvit ’rikvis, *sitis [senare *rykr (jfr nykr af "mkves, fhty.
nihhus-), med ursprungligt * i roten, jfr Fick,W.3I, 129,111,163),
’sitr]. Stundom har åter äfven fno. fått -is i likhet med öfriga
germanspråk — som här hafva i-omljud —, såsom just i sigr
af * sigir — ’segis, ocli dœgr af ’dðgis af germanskt doges 3). Är nu
seges, ej segis, den gemensamgermaniska formen, så är det
förklarligt, att e i rotstafvelsen ännu kan träffas i fhty. namn,
såsom Segestes, Segimerus, Segimundus4) (jfr Grimm, Gr.2 I, 80,
Beinzel, Nfr. GS. s. 78), äfvenså i flere ags. namn. Liksom
nu i detta ord *seges *segis rotens e i älsla minnesmärken kan
kvarstå, emedan ändeisens i är så ungt, så kvarstår äfven i
regeln rotens e i ett antal bildningar, som ursprungligen äro af
samma slag som detta ’seges ’segis, nämligen de flity.
pluralbildningarna på ir af neutrala substantiva, såsom icelf, pl. welfer
(flst.), feld, pl. feldir (Pa., gl. K.), pleh, pl. plehhir (flst.), pret,
pl. pretir (flst.). Blott det sista ordet har alt uppvisa en form
pritir (9:de årh.), där ändeisens i inverkat på rotens e. —
Liksom i dessa ord -ir genom sin svaghet mot föregåeude e bän-
*) Ordet antages, väl med rätta af Fick, W.s I, 225, vara en -os-stam och
jämföres med grek. tdoi, sanskr. sadas. Jfr ock Uezzenberger,
Å-Reihe s. 40, där förf. tvekar mellan urgermaniska former på -es eller -is
af -as-stammarne. — W.’ III, 317 har Fick en annan förklaring af
setr, som är sämre än den förra.
’) I det fhty. ordet står u på vanligt sätt för wi (jfr det alldeles
motsvarande fhty. ac/ius, got. ajizi); grundformen är således ej nikisa, (såsom
Fick \V.* III, 163, anger), hvaraf äfven det fno. y blefve oförklaradt.
*) Månne gutturalen här bidragit till att framkalla i af e? Om ett sådant
inflytande af g i ags. se ofvan s. 256 n. 2. Jfr ock mikill af mekela-,—
Skulle omljudet i part. ekinn, dreginn, fenginn (obs. här g genom
nasalen skild från rotvokalen) vara att förklara på samma sätt (gutturalen
skulle då ha inverkat på följande, ej på föregående [så Wimmer,
Fno. Forml. s. 20] vokal)? Jfr om i-omljud i part i ffri. s. 161 n. 1.
*) I handskr. af le.\ burgund. förekomma jämte Sigis-, Sigi- ofta Segis-,
Segi- (se \V a c k e r n a g e I, Kl. Schr. III, s. 108—9), hvars e dock till sin
ålder är tvifvelaktigt; jfr ofvan 9. 256 n. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
