Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dels de nyss behandlade fallen, då e kvarstår framför ett ungt,
af e (a) i fhty. uppkommet i1). På det nyss antydda
förhållandet med de feminina i-stammarne vill jag särskildt fästa
uppmärksamhet. Medan de med ursprungligt a i roten ha i-omljud
i sing. blott i gen. och dat., t. ex. Icrefti, men städse n., a.
kraft, ha åter de med ursprungligare o i roten «‘-omljud af o till
u i hela sing. liksom plur. — med undantag af de få fallen af
kvarstående o framför r och h i n. el. a., hvarom nyss nämts i n.
3, s. 278 —, t. ex. n., a. sg. burt, g., d. bvrti, burg (former
efter i-dekl. allmänna; se Graff III, 179), dult, durft, hnuz,
hurt, sculd (jfr pret. scolta), wurt (fno. Vrår), wurz. Denna
olikhet synes hänvisa därpå, att u i burti, burt uppkommit af o
på en tid, då det ännu hette i n. *borti[s], a. *borti, medan däremot
krefti måste, uppkommit af *krafti på en tid, då n. a. redan
hette kraft (för äldre *kraftis, *krafti). Denna uppfattning
bekräftas af förhållandet i de mask. i-stammarne. Medan
nämligen de med a i roten helt och hållet sakna omljud i sing.,
ha däremot de med äldre o till rotvokal i sing. såväl som i plur.
genomgående i-omljud af o till u— utom i lånorden chorp, polz
—, t. ex. wurm (jfr wormo), durst (ej i plur., men väl hithörande),
vurt, spurt (dessa båda föras till mask. i-stammar hos Grimm, Gr.2
Neuer Abdr. I, 528), vuhs (om luhs se s. 278 n. 3), lust. Detta
eljest luhs, jfr ock luhsin), soht (2 ggr i en Sanktgallen-urkund från 9:de
årh., eljest suht, suhtigér^ floht (I g. i gl. K., eljest fluht, -lc), zoht (1 g.
i gl. K., eljest där och annanstädes zuht, -ig), vidare dohti, trolitin ofta
jämte truhtin, m. fl.; c) framför l-\- kons: holdi jämte huldi, holzinm.il.
— Jag fäster särskild uppmärksamhet på, hurusom dessa fall —
hvilka för öfrigt starkt bekräfta riktigheten af min i det föregående
fram-stälda uppfattning, att e i liknande lägen genom nämda konsonanters
inverkan hindrats från att öfvergå till i trots det följande i — Iemna på
ger manisk botten ett kraftigt stöd för åsigten om germaniskt o
såsom äldre än, ej till u-serien hörande, ti, hvilken åsigt hittils nästan
blott blifvit stödd af analogin med e-i, och af jämförelse med andra
indoeuropäiska språk (se de s. 277 n. 2 åberopade förf. och arbetena)
Det är nämligen, som man lätt finner, alldeles omöjligt — redan af
kronologiska skäl — att i de anförda ex. uppfatta u såsom det äldre och o
såsom det yngre ljudet.
’) Ex. holir, holzir, neutrala pluralformer, pochUi och puchili, holzilin m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
