Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i fhty. om det tidigare inträdandet afi-omljudet af o till
u än af a till e. I ags. och fno. är det icke så lätt, som i
de tre nu anförda språken, att uppspåra detta omljud. Här har
nämligen, liksom senare i mhty., det af o genom i-omljud
uppkomna u undergått nytt i-omljud till y. Del är icke blott
jämförelsen med öfriga germanspråk, som gör detta antagande
sannolikt, utan det kan äfven inom de särskilda språken bevisas.
Att i ags. icke o direkt blifvit y göres redan däraf troligt, att i-,
omljudet af 6 icke är y, utan é, medan däremot y. är omljud af
ú. Vidare finnas i ags. några fall, då mellanstadiet u kvarstår,
såsom suht (af soht, fem. i-stam) för det väntade syht’), wurd
jämte wyrd (fno. TJrðr), m. fl. 1 fno., liksom i ags., visar
i-omljudet af 6, som icke är ý,s) ulan os, att y icke gärna kan
vara omedelbart i-omljud af o3), utan att ett äldre omljud af o
Cott. har ferdjo, mahli, ack. pl., mahtjun, dat. plur., trahni, u. pl.). —
Fnfra. har följande hithörande i-stammar att uppvisa, alla med u i alla
kasus: maskulinerna vuss (hvaraf gen. pl. vusso efter a-stam.; ursprunglig
i-stam?), thurst (hvaraf dat. thursti, -e), samt femininerna bury (med flere
former efter i-dekl. ;~jfr Cosijn, Oudndl. Ps. s. 13), duri (ack. pl., äfven
duiri = dyri, hvarom se Cosijn, a. st. s. 59; ordet föres af Cosijn, a.
st. s. 9, oriktigt till fem. ;d-stammar; ursprungligen är väl ordet en
u-stam, som öfvergått till i-slammarne), fluht n. sg., suht a. (och sufte g.
s.), -thult, n. samt wurt, hvaraf dock blott pl. wurlt fins (äfven uuirte,
n. pl., i gl. L. att jämföra med duiri)-, jämför härmed nominativ- och
ackusativformer i sing. af feminina — dessa former förekomma ej hos
mask. — i-stammar som anst (dock äfven enst), craft, -farth, -walt utan
i-omljud.
■) Sievers anmärker om detta ord : "auffallend ist der mangel des umlautes»
(P.-B., Beitr. I, 497); det första omljudet från o tillm finnes, som vi sett,
men ej det andra från w till y.
J) 1 några få ord växlar dock œ med ett sällan förekommande ý, såsom
ýgjask, ýgis- för ægjask, ægis-, ýrinn (flst.) för œrinn, ýskja för œskja,
býli fór bœli m. fl. En noggrannare pröfning må afgöra, huru dessa fall
skola bedömmas. Till jämförelse må erinras om Gottlands-lagens regel-i
bundna y såsom i-omljud af 6, t. ex. fyfa, dyma m. fl.
3) I sammanhang härmed tillåter jag mig att påpeka, att icke häller ø kan
vara omedelbart omljud af o (jfr Wi m mer, Fno. Forml. \ 12). Att i
sådana fall som trøt, hnøtr det gamla o skulle kvarstått vid den allmänna
öfvergången till u framför i är omöjligt att antaga, då ingen särskild
verkande orsak, såsom vid h (jfr n. 4), här kan uppvisas; u kan icke häller
gärna här antagas ha blifvit ø i st. f. y. Af formerna søfr och kømr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
