Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ags. kyssan; om u se Fick, W.a lif, 48), nette (stam nutja- i
fno. adj. nytr, fhty. nnzee) m. fl. Af det äldre omljudet o-m
finnas i ffri. endast några få direkta spår i former med kvarstående
u, såsom fluchtich jämte flechtich ’) (alltid flecht), durich, hulda
jämte helde (det senare i Rustring-, det förra i Westerlauwerska
urkunder; jfr fs. huldi).
Sedan vi nu i alla de yngre germanspråken2) funnit, detta
omljud af o till«, och i fhty., fs., fnfra. och fno. funnit säkra bevis
för, att det samma inträdt före i-omljudet af a ttll e, hafva vi
all rätt att antaga, att detta senare varit förhållandet äfven i
ags. och ffri., och att sålunda i-omljudets historiska utveckling i
dessa nu angifna-fall varit den samma i alla germanspråk.
Detta så ytterst tidigt i de särskilda germanspråken
utvecklade i’-omljud af o till u kan nu med all sannolikhet sättas i
kronologiskt samband med de älsta af de inom de särskilda
germanspråken skeende öfvergångarne från e till i, hvilka liksom
fortsatte den gemensamgermaniska lagen härom. Man kan då
icke undgå att finna, att båda dessa ljudöfvergångar äro med
hvarandra ytterst nära beslägtade, ja så nära, att de böra
uppfattas som underarter af samma ljudlag om inverkan af i, j på
föregående vokal. Den senare öfvergången från o till u har,
såsom fullt analog med öfvergången från a till e, blifvit fattad
som en art af i-omljud, och det är då all anledning att
uppfatta öfvergången af e till i framför i såsom en
underart af i-omljudet. Att denna inverkan på det i så nära
liggande e skulle vara den första yttringen af i-omljudet är ju
helt naturligt.
’) Framför A finnes äfven det älsta ljudet o kvarstående i droehtm.
Dubbelformer med o och e har man väl att se i dracht (=*drochti och drecht.
2) Äfven i got. skulle man må hända kunna se detta omljud i alla sådana fall
som huljan, huleins, hulistr. 1-omljudet af o till u skulle då i got. vara
äldre än den allmänna öfvergången från o till«, i analogi med hvad jag
ofvan antagit med hänsyn till e — ii got.— Ett fall, då det framför k i
Vulfilas språk oaktadt följande i, j bevarade o öfvergått till « genom
inverkan af i erbjuder kanske det got. namnet Tructemundus (anfördt hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
