Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jande dubbelkonsonant, såsom öí£a af kfo(ðia-*fotðta, í£oo af Vfðiw
-Iðico (dubbelformer med e och t har uai), viaaopat
af *vidio/jcti, ’io&i bredvid éatí, af *%&cðioi; m. fl.1).
Från latinska språket kunna talrika ex. uppvisas på
ifrågavarande inverkan af t. Corssen anför (Ausspr. d. Lat.2 II,
355,359,362) ex. som Sicilia af Sikelia, familia af det äldre
fa-melia, prosicia af *prosecia, spicio jämle specio, tibi af *tebi
(umbr. tefe) m. fl. 2).
I umbr. ist för *esti jämfördt med estud (lat. esto) ser
Bugge (KZ. XXII, 451) denna samma inverkan af ändeisens i
på rotens e.
Äfven i forniriskan torde denna inverkan af i böra
antagas (jfr Schleicher, Compend.3 s. 1123)), t. ex. cride af
kerdia- (jfr grek. xagðía), siniu, kompar., äldre (men posit. sen]
jfr got. sinists) m. fl. (jfr ock Zeuss, Grammatica celtica, ed.
altera cur. li. Ebel, Berol. 1871, s. 10).
. *) En intressant motsvarighet tiil den ofvan (s. 152) uppvisade fhty.
ljudlagen om inverkan af u till förvandling af föregående e till i lemnar äfven
■ grek. i några fall. Så antager nämligen Curtius (Gr.4 702), att k
framkallat » at f uti idgvat, ’Eqivvs, nievgti och möjligen i 7iirv).os-
*) Bugge vill äfven i lat. finna spår af i-omljudet af a till e, nämligen i
gressus af *graditus till gradior, fessus al */atitus till fatisco (se KZ. XXII,
s. 451). — Jag nyttjar tillfället att här påpeka en annan intressant
motsvarighet mellan den latinska och den germaniska vokaliska ljudläran i
ett fall, som här förut med hänsyn till den germaniska språkstammen
blifvit underkastad en utförlig undersökning, nämligen frågan om
inverkan af r till kvarhållande och framkallande af föregående e och o.
jEx. på att r skyddar föregående e och o från i för öfrigt analoga fall
in-Jträffande öfvergång till i, u lemna genitivformer som pauperis, Cereris,
\veteris, generis (men præsidis af "præseds, principis af -ceps, capitis),
cor-poris, temporis (men nom. corpus, tempus; jfr consul, -sulis), likaså
me-lior men melius, legeris men legis, legitur, peperi men cecidi, tetigi. Ex.
på att r framkallar e och o af i och u lemna genitivformer som cineris af
cinis samt fore af / fu (så enl. Corssen, Ausspr. d. Lat.2 II, 149;
enligt andre = *foure\ och möjligen så ock fores af */ures (jfr grek.
se ock tär förut sid. 175 not).
3) Det af Schleicher här anförda ex. ithim kan, efter hvad nedau s. 299
påpekas, ej brukas som bevis. — Äfven i fir. framkallar u i af e, t. ex.
biru af *beru (fero), jfr plur. 1 pers. -beram-, så väl ock il af *pelu (got.
filu; jfr Fick, W.3 I, 666).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
