Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ock ava, ave i fsve. folkspråk), sligjin, drigjin af fno. sleginn,
dreginn, sligjil af ett fno. * alegil (af * slagil, jfr sve. slaga; slegel
fins i andra no. munarter och fhty har slegil), firill af fno.
fe-rill ( = *farill, }(r förull), m. fl.1) [De anförda ex. äro hämtade
från A as en, Norsk Gram., g 122].
Vi hafva af det föregående sett, af hvilken stor betydelse
för den germaniska ljudlära’ lagen om öfvergång af e till i på
grund af inverkan af följande i, j är, och hurusom denna
ljudöfver-gång på germaniskt språkområde är första upphofvet till en för
de germaniska språken så genomgripande och karaktäristisk
ljudlag som den om i-omljudet. Ganska märkligt är det nu att se,
alt försla början till denna ljudlag, eller öfvergången från e till i
genom inverkan af i, j, äfven återfinnes inom öfriga språk af den
indoeuropäiska familjens europäiska gren, ehuruväl det i dessa
stannar vid denna första ansats och någon fortsatt inverkan af
j på andra föregående vokaler ej röjs (jfr dosk s. 295 n. 2 o.
297 n. 1).
I grekiskan antager Curtius (Gr.4 702) inflytande af t
på föregående * uti orden i’ðio; (af *CFíðioc, jfr Gr.4 617) och
dffiai (af Samma förklaring synes mig böra användas
vid åtskilliga andra grek. ord, hvilkas t Curtius tillskrifver föl-
’) Den nu med ex. från flere språk uppvisade utvecklingen a-ä-e-i,
framkallad genom inverkan af följande i, j, har cn slående motsvarighet i en
utvecklingsserie o-u-y-i, också framkallad af i, j, hvilken finnes i några
fall i fno. Så blef af *forir: *furir — fyrir — firir, så ock *ofir —
*ufir — yiir — i/jr; *ponkjan — *pukkja — p/jkJcja — ptkkja, *skoldi
— *$kuldi — skyldi — skildi (pret. konj.; om formen med i se
Cle-asby och Vigfusson 1ED. s. XXXV sp. b);så står väl äfven skikkja för
ett *skykkja, jfr s\e. skynke och munarters skunk, öfverkjortel enl. Rietz.
[1 mindi, pret. konj., och minni, mynning, jämte myndi, mynni har väl
n -f kons. bidragit att framkalla i af y, jfr minnask, kyssas, för [-*myn-nask],-] {+*myn-
nask],+} I dessa fall synes mig nämligen icke cn godtycklig växling mellan
y och i föreligga (så Wimmer, Fno. Forml. s. 24), utan rotensi är här
säkerligen uppkommet genom en art af nytt i-omljud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
