Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. 6r Formen kerfi anges i IEI>. vara nyisländsk; det kan
därför förljäna påpekas, att äfven no. folkspråk ha ntr. kjerve]
fsve. har det svaga masc. kärfve (= kerfan-). — Hvad som
yttras om det skotska carf utgår, då detta ord ej hör hit, utan till
ty. kerbe. — Grundbetydelsen till kärfve är väl något
afsku-ret; roten blir då den samma som i ty. kerbe, skåra, och en
rotform med a liksom i fno. kerfi återfinnes så i det germ.
starka verbet kerban — karb — korbura-, hvaraf ags. ceorfan- cearf
curfon och starka former i flere andra germanspråk (se G ri m m s
Wb. V, 560; de här anförda lågtyska formerna med a i inf.,
karven jämte kerwen, ha ingalunda ursprungligt a, utan ett
senare af e framför r uppkommet [jfr ofvan s. 163 n. 1], liksom
äfven det från lågtv. lånade sve. karfva, äldre kerna).
S. 73 Orden framför dubbelkonsonant utgå; jfr den
förklaring, som s. 286 n. 3 lemnas af i i fno. kvirr.
S. 79—11 Orden från nid till nedarr utgå, då i i nidr måste
anses vara ursprungligt (jfr Fick, W. III, 162), och e i nedan
häraf uppkommet genom en ovanlig fno. ljudutveckling, hvartill
endast några få motsvarigheter finnas (jfr Bezzenberger,
A-Reihe s. 27 — 28).
S. 7lä Det må anmärkas, att a i sve. kvarn ej kan få något
stöd af nyisl. kvörn, gen. kvarnar (hvarom se IED.), hvilken form
aldrig fins i det gamla språket och tydligen är uppkommen
genom en nyare analogibildning, sedan i nom. kvern, enligt
vanligheten i nyisl., ve blifvit vö.
S. 7s Med växlingen mellan fno. milti, neutral ja-stam,
och fsve. micelti, mask. ren ara-stam, jfr den mellan fhty. hirni,
ntr., och fno., fsve. lijarni, sv. mask., hvarom se s. 17.
S. 8« Står nKsl. netij» läs »Fslav. netiji [den förra mindre
rätta (yngre) formen är hämtad från Fick, W. a. st.]
S. 8 n. 3. I några norska munarter finnes än skillnad
mellan regn och rigna (se A as en, Ordb.). — Det bör tilläggas
att äfven ags. har dubbelformer af detta verb, näml. rignan (en
gång hos Grein), rinan pret. rinde, rynde (Bosworthl got.
rigijan, rignida, samt regnjan, rénjan, pret. -ode (Grein) =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
