Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fhty. reganon [hit böra kanske de afBosworth angifna
presensformerna «regnan, hregnan» föras, och deras e bör då icke,
såsom här förut s. 165 skett, anses stå för t].
S. 97 Hos Fritzner såväl som i IED upptages ett verkja
jämte ett virkja i betydelsen värka. Det förra står väl för ett
*varkjan (jfr den subst. stammen varkja-); fsve. har ock ett
vær-kia, værkte (Hydqvisl, I, 208) och sve. munarter ett starkt
verb värka — vark (nybildning?).
S. 99 Flere ex. kunna tilläggas, såsom lé-rept, ntr., men
ript (fem. i-stam) och ripti (ntr. ja-stam; jfr grek. gåtpig —
’(jämts, samt Fick W.3 III, 254), Verma-land men fsve.
wir-milskogher (Sc h 1 y t e r, Vestgötalagen s. 74, n. 27), pilir men
pela-mörk (jfr Bygir men Roga-land) m. fl.
S. 99 Del är uppenbarligen ett tryckfel, då IED. uppger
arfpegi vara ^’aw-stam. Både Lex. Poet. och Jonsson ha
arfpega i obl. kas., och de enkla pegi så väl som heimpegi,
far-pegi äro enligt IED. rena ara-slammar.
S. 97 I st. f. verkja läs: fs. wirkjan (s. 237, n. 1).
S. 9^2 Orden «Månne ej — — uppfattas» utgå.
S. I O1"2-4 Orden herdir — — berhting samt ógir — —
Ijosing sakna *.
S. II11 Till utrymmes sparande har jag här icke upptagit
de sannolika mellanstadierna med -iz och in (lent s och slut-r).
S. IIit Läs: *hjalp — *hilpr.
S. 113 Rimformen stqtR synes mig med sitt <■ af z
udviklede r» snarare tala för den åsigten, att här är analogibildning
efter 2:a person, än för den , att här þ gått öfver till något
säkert bevis lemnar denna form naturligtvis icke för någondera
åsigten.
S. 12® Läs help — *hilpr. — Man kunde här invända, att
sedan lieip — *hilpr blifvit help — helpr, brytning bort inträda
liksom i inf. och pres. plur. Att detta icke skett, synes mig
böra förklaras på följande sätt. De talrika fall i språket, då
genom *-omljud vokalen i pres. ind. sing. blef eu annan än
vokalen i inf. och pres. ind. plur., måste helt naturligt framkalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
