Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marna melunja- (jfr fslav. mliiniji1), blixt), felunja- och
gelnnja-(jft gjölnar, gälar, = *gelunar); så väl äfven fjörnir, af ferunja-.
S. 19n Orden »värka (verka)» utgå.
S. 147a Ordet baitrs utgår, då ordet ju hör till en rot
med ursprungligt i. — Det kunde ha anmärkts, att äfven Bug ge
i T. f. Phil. IX, 273 antar ai — i i de anförda got. orden.
S. 148ao Läs *felu.
S. 1508-9 Parentesen utgår.
S. 150i Formen virði förekommer enl. Lex. Poet. på två
ställen till, näml. ännu en gång i Hav. (v. 116 hos Bugge) och
i Grönl. Hist. Mind. I, 608. På det första stället i Håv. (v. 32
hos Bugge) är hdskr. otydlig’, men Eöbenhavnupplagan och
Bugge läsa virpi. Den senare anför (i Tillæg og Rettelser
till sin ed. af Sæm. Edda s. 394) ännu ett viröi (äfv. dat.) och
antar med särskild hänsyn till stället i Grågås (at verði eðr at
virði) ett neutr. virði.
S. 1514 .Med IED. anges här och i det följande An
Ice-landic-English Dictionary, Oxford 1874.
S. 154. De här och i det följande anförda ordformer från
olika tyska ?pråk hafva i regeln blifvit diplomatiskt noggrant
återgifna, då de hämtats från särskildt utgifna aftryck af
handskrifterna, men med normaliseradt skrifsätt, då de af mig hämtats
från lexikon. Smärre förseelser mot denna regel torde läsaren
godhetsfullt ursäkta.
S. 155h Det må anmärkas, att, under det Heyne i 5:te
uppl. af Ulfilas ej å s. 428 upptager milds bland i-stammarne
och sålunda genom angifvande af en nominalivform milds i
glossaren måste framkalla den oriktiga uppfattningen af detta
ord som en ren a-stam (jfr Fick!), däremot i 6:te uppl. (s. 292)
’) Äfven mluniji enligt Fr. Miklosich, Lexicon
palaeoslovenico-graeco-latinum, Vindob. 1862—5; de anförda formerna utgå väl närmast från
en stam mulnija- af melnia-, men flere slav. former af detta ord synas
antyda, att en vokal (it) utfallit mellan l ocli n, och att således äfven
i fslav. stammen älst är melunia-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
