Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att Erlingr »efter regeln skulde hede lrlingr». — Skulle
Er-lingr ej höra till samman med Jarl utan till en rot med
ursprungligt ar- (kan härför ett stöd hämtas från skrifsättet cerlilcr
på Maeshowe-inskriften, hvarom se G. Steffens, The
Oldnor-thern Runic Monuments, Vol. I, s. 237, jämf. med Bugge i
Antiqv. Tidskr. f. Sverige, V, 81?)? Ags. Irling bevisar intet,
ty denna form kan äfven ha uppkommit af *Arling.
S. 5 n. 3. Grimm yttrar rörande lengi, att det «kann
kein casus von långr sein und ist eine dunkle, anomale
bildung» (Gr.1 III, 121), hvartill Rydqvist hänvisar (S. S. L.
V, 127).
S- 6i2_i3 Formen lango är väl dat. sg. neutr. af adjektivet.
S. 1413 At verri — *virstr skulle man snarare väntat *virri
— *virstr genom analogi med firri — firstr. Jag tror därför
nu, att versista- aldrig öfvergått till virsista-, utan att e
ständigt kvarhållits genom inverkan af del tidigt som komparativ
nyttjade verri (jfr ock baztr).
S. 16417 I Erf. gl. ha flere af de här anförda orden
bevaradt aflednings-», såsom milti, -sibbi, uuibil m. fl. (jfr ofvan
s. 314). — Här kan ock tilläggas ett ags. sigdi (Erf. gl. s.
330 öfvers. m. «falcis»), jfr fno. sigðr (hvarom ofvan s. 85, där
inom parentesen bör stå: *sehipas, hvaraf *segipas — *sigipas),
som således har en bättre ags. motsvarighet än det sieel,
hvarmed det hos Bosworth, IED. m. fl. jämföres.
S. 266i Jag tänker mig altså em uppkommet genom
bortfall af s, icke genom assimilation af sm) mot Leo Mey ers
förklaring af got. im såsom = *imm och assimileradt af esmi
(GS. s. 274) talar, att ordet då i got., som noga skiljer mellan
enkel och dubbel konsonant, bort skrifvas med dubbelt m,
liksom -vamm och svamm (dock I g. svam), hvilket aldrig sker.
S. 274® Hcenns har jag här ej upptagit, då jag ej kan
med Ebel (KZ. V, 54), Thomsen (Got. Spr. Indfl. s. 78),
Lundgren (Subst. St. s. 33) anse det som en a«-stam med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
