- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Tredje bind /
67

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till t, på hvilken form cuit eller quit vi i föreliggande text
v. 21 äfven ha ett exempel.

Det v. 13 förekommande ainz är äfven en sådan
sig-matisk form, ehuru s der ej ersätter stammens final utan
tillagts efter densamma, hvarpå Scheler på anfördt ställe
äfven ger exempel.

Som detta s ej konsequent återkommer i conjunctivus,
är det här föreliggande fallet ej att sammanblanda med det
hos Diez II, 236 utredda.

v. 34. Puest — Denna form af verbet pouvoir, om hvilken
man här kan vara tveksam, huruvida den bör uppfattas som
3 pers. sing. pres. af indicativen eller af conjunctiven, tyckes
vara mycket sällsynt, ty jag har blott en enda gång funnit
den citerad, nämligen af Burguy i en not sid. 53 2dra delen
af hans grammatik, sista upplagan. Sjelf förklarar han sig
der oviss, om han bör antaga den vara helt enkelt skriffel
för peust eller en picardisk form af pres. conj. Skriffel för
peust kan den ej vara, då den tydligen är enstafvig, och jag
kan ej heller finna någon grund att uppfatta den som en
specifikt picardisk form; då ligger väl närmare att förklara
den såsom en parallelform til puist äfven inom den
burgundiska dialektgruppen.

v. 35. Vai — Jmfr. cd vv. 14 och 34.
v. 36. Que — Att framför detta relativ correlatet ce
utelemnades, är långt ifrån ovanligt, och såväl Orelli som
äfven Burguy ge derpå flera exempel.

v. 37. Porra — Oaktadt den redan hos burg. dialekten
påpekade böjelsen att diftongera a till ai, finner man ibland
exempel derpå, att 1 pers. sing. futurum ändas på a i st. f.
ai-, så i Gerars de Viane, som af Diez serskilt påpekas
som en god källa för denna dialekt, heter det v. 379 ie i
moinra mil cfievaMers armeis, under det att i detta fall såväl
der som i denna text ändelsen ai eljest användes.

v. 45. Nou — Denna genom sammandragning af ne och
le bildade form är ganska vanlig.

v. 46. Mor, v. 7. Mort •—• Att t i combinationen rt.tidigt
blef stumt, derpå se vi här i den vacklande rättskrifningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr3/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free