Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af detta ord ett exempel liknande det, per i st. f. pert, som
Wackernagel anför sid. 125 „Altfranzösisclie Lieder“.
v. 47. Doutoie — Man skulle här efter non pas que
väntat conjunctivus, men i gammalfranskan var bruket af
denna modus på långt när icke stadgadt. Att här
imper-fectum i st. f. presens blifvit användt, ger dock uttrycket en
modal skiftning.
v. 48. Est ouurai — Kopisten har här tydligen gjort två
ord af ett, så att det bör läsas estouurai, som af det i
gammalfranskan ofta förekommande opers. verbet estovoir
1. estouvoir = falloir är 3 pers. sing. fut. med det redan
förut påpekade ai för a; jmfr. Ai vv. 14 och 34, samt Vai
v. 35. — Angående detta verbs ursprung ur det latinska
est opus se Prof. A. Toblers lika sinnrika som djerfva
härledning, meddelad i Kuhn’s Zeitschrift XXIII, h. 4., hvilken
dock icke ännu blifvit allmänt antagen.
v. 49. Angresser ■— Denna enligt Diez från adjektivet
engrés bildade infinitiv, står här substantiviskt begagnad, på
hvilken användning jag ej känner något annat exempel än
detta. Dess betydelse afviker äfven från den vanligen
an-gifna, anfalla, som här ej alls passar. Adjektivet engrés
har jemte betydelsen häftig äfven den af begärlig, hvilket,
tydligt framgår af ett ställe hos Joinville kap. 133 och
andra af Raynouard i „Lexique roman“ anförda exempel.
Från denna kommer man direkt till den här för verbet
passande, begära, åstunda. hvilken i substantivisk
användning blefve åstundan. Såsom verbum tyckes detta
ord alldeles ha försvunnit ur språket; men adjektivet engrés
fortlefver ännu i Bourgogne enligt Mignard och i
Champagne enligt Tarbé. Dess härledning tyckes ännu icke
vara fullt utredd; Roquefort anger såsom stamord ingruens,.
Diez nämner med tvekan agrestis, Seheler slutligen
föreslår i Baudouin de Condé sid. 491 ingressus, ett stamord
som äfven Mignard, ehuru obestämd, påpekar, hvilket äfven
bland alla synes det antagligaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
