Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kant, latinets pluscjuamperfectum conj. konstant blifvit ett
impf. conj.1). 0tvifvelaktigt finnas äfven i grekiskan enstaka
fall, som visa uppkomsten och. begynnelsen till sådan
„Ver-schiebung“ och det till en del just inom samma modi. Från
perfecta, hvilka i indikativen hafva den mest otvifvelaktiga
betydelse af fulländad handling, är denna i konjunktiven,
imperativen, optativen, infinitiven skenbart liksom insvunnen;
jfr. k1111j. af eiXijtpa Plat. Respubl. X, 614 A — ’iva reldcag éy.dreqog
avrtäv unetlijqiij td vtto rov huyov 0(peM/ieva dxovtrai; af oi-iala Hom.
II. VI, 448 tatrezai iuaq oxav noT ålåh/ "Ihog to;’. Onekligen kan
detta fattas så:— en dag, dållion är fallet (perierit), men om
det i ett språk blifvit bruk att så uttrycka sig, skulle den
perfektiska betydelsen vara på väg att försvinna ur formen.
Té-dvrjy.a är ostridigt ett presentiskt perfectum; Plato säger
i Phaedo 64 Å dnodvii<rxeiv Tt xal re&vdvai och upställer 71 C—E
to åno&vfitrxsiv och ro ttvafiiuaxEiT&ai såsom de tvänne
öfver-gångarne från tö S>jv till rö Te&vdrai (vara död) och från tö
Te&vdmi åter till tö ’Qyv. Likväl är tedvahjg II. VI, 164
svårligen aunat än &dvoig (Soph. Phil. 962), och i ce&vävat Plat.
Krit. 43 D 5) to nluiov dfpXxxai éx Ji[kov, oi) Sel atpixofiévov lefrpuvai
pe; märkes knappast någon perfektbetydelse2). Sådant är ock
förhållandet med imperativer; Fritzsche anför SéSe^o (II. V,
228), Curtius (1. c. 156) zhXud-i (II. V, 382), och p. 157 heter
det: „Ein recht deutlicher Fall, bei dem mit keinerlei
Winkel-ziigen und Kiinsteleien ein temporales Perfect herauszudeuteln
ist, ist xli/QM vvv nendXaa&e H 171. Die Reduplication hat
*) Amassi, fossi, aimasse, fusse af amavissem, fuissetn. Om dessa
förhållanden se J’oth, 1. c.; jfr. särskildt p. 297, hvarest redogöres för
de tempora och modi, som undergått sådau „Verschiebung1* (i allm.
blott plusqf. couj. och fut. ex.), och p. 328, der företeelsen så
be-skrifves: — „ein betreffendes perfectisches Tempus ist unter
Auf-geben der ihm eigentlich zukommenden Fähigkeit eine Handlung
als vollendet zustäudlich darzustellen geradezu statt des betreffenden
imperfectischen gebraucht worden. Eine solche Stellvertretung ist
von einer gewissen Klasse von Verben, nämlich solchen, deren
imperfectische Tempora sc-hon den Zustand der Handlung
bezeich-neten — zuerat eingetreten und dann sind — in Folge von
Uber-tragung nach Analogie sowie durch andere Umstände die iibrigen
Verben diesen nachgefolgt‘‘.
2) Jfr. d7töJLXvo9ai och d7iokaijLévai Herod. I, 11 och 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
