Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. s. våra lagar skola börja i hans namn, först och främst
åkalla honom, på det att vi därigenom må lägga klart i
dagen, att vi ställa honom först af alt, ödmjuka oss under
honom och till honom hänföra alt vårt görande och låtande.
Det i fråga varande uttrycket innebär helt visst äfven, att
Kristus skulle till hela sin person tagas i lagens särskilda
hägn, så att ingen fick ostraffadt skymfa och förolämpa hans
namn, utan tvärt om all ära och heder måtte komma honom
till del. Likasom det tillhörde de gamla lagarnas
konungs-balk att vid stadgande af konungens rättigheter och
skyldigheter gifva ett tillbörligt uttryck åt den makt och myndighet,
den aktning och det anseende, som borde tillkomma den
verldslige höfdingen, så var det äfven enligt tidens
uppfattning i sin ordning, att kyrköbdlken, som handlade om de
andliga tingen, icke allenast inrymde en erinran om den
himmelske furstens värdighet och upphöjda ställning, utan
äfven satte en bestämmelse om den honom tillkommande
äran och dyrkan i spetsen för lagens alla öfriga stadganden.
Hans höga majestät ansågs kräfva, att en särskild ,,frid“,
så att säga, upprättades för honom. Man jämföre i detta
afseende de sedermera i lagarna upptagna olika slags
,,friderna“ samt vidare den t. ex. i Uplandslagens,
Söder-mannalagens och yngre Västmannalagens slutord till den
verldslige konungen, landskapet, lagmannen m. fl. stälda
fridshälsningen äfven som den till sist jämväl till själfva
lagen (jmfr. här den kristna läran) uttalade fridsönskan.
Näst i ordningen efter kristendomens öfverhufvud skulle
sedan enligt de förevarande inledningsorden den kristna
läran själf (kristna var) vara tagen i lagens hägn (så att
ingen finge håna eller på annat sätt förgå sig mot henne,
uppblanda henne med falska tillsatser o. s. v.) och till sist
äfven alla människor, som gåfvo sin hyllning åt Kristus och
hans lära (allir kristnir), dessa månde vara konungar eller
bönder och bo-karlar eller biskopar och boklärde män.
Det innehåll, som vi velat inlägga i Västgötalagens nu
till granskning upptagna inledningsord, påminner i väsentlig
mån om hvad som i liknande afseende finnes utsagdt i flere
andra landskapslagars första afdelning. Man genomläse t.
ex. den första flocken af Uplandslagens och Södermanna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
