- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Fjerde bind /
24

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vcendir han hœl ok nakka
at hemkynnum
ok stighœr fotum
af fostœr lancli

0. S. V.

Icke blott isländskan utan äfven fornhögtyskan,
forn-frisiskan och angelsaxiskan lämna upplysning om, att. det

att stället ursprungligen haft en mera poetisk, på samma gång
kort och kärnfull arfattning

havir i knæ ok kvipi,
hvilket uttryck kommer att ställa sig midt emellan den äldre och
yngre lagredaktionens text. Vi tro därför, att det strängt taget
icke är så alldeles riktigt, när Schlyter i noten 30 till det
förevarande stället i Äldre Västg. L. säger, att man bör i texten
tillägga ett bortfallet ord barn. Först efter det att uttryckets
ur-sprungligare, mera poetiska form gått för minnet förlorad, kunde
det i sin helhet komma att lyda så långsläpigt och prosaiskt som
havir barn i knæ ok annat i kvipi.

De båda redaktionerna innehålla emellertid hvar sin lämning af
ett äldre skick och genom aktgifvande på deras fingervisning synes
man kunna komma till kännedom om den ursprungligare formen,
som i likhet med den äldre redaktionen icke torde hafva
innehållit ordet barn. Det i den yngre lagen befintliga pet i uttrycket
far pet kristindom är sålunda också tydligen en senare tillsats,
hvilken saknas i den äldre redaktionen och icke bör i dess text
införas. I öfverensstämmelse med Schlyters anmärkning hafva
Schwartz och Noreen i sin upplaga af Aldre Västg. L. upptagit
barn i texten.

Visseiligen har begreppet barn (eller något liknande) till en
början varit i tanken underförstådt, men däraf följer icke, att det
språkliga uttrycket nödvändigt kräfver ordets utsättande.
Ingenting är vanligare, än att ett ord genom ellips i uttrycket
specialiseras till sin bemärkelse långt utöfver, hvad ordets egentliga
betydelse gifver vid handen. Sålunda beteckna nu ur, nordan, Fyris
o. s. v. hvad som fullständigare skulle kallas ur-verk, nordan-vind,
Fyris å o. s. v. Drifva, man, egendom kunua utan tillsats af
närmare bestämningsord tjäna till uttryck för snö-drifva, gift man,
fast egendom. I stället för sammansättningen släd-före hör man
ofta den enkla formen före med samma trånga betydelse, som om
den inskränkande stafvelsen släd- stode framför, hvaremot före
icke kan på sådant sätt göra tjänst för mål-före. Helt vanligt är,
att med arbetare förstås kropps-arbetare, ehuru äfven själens arbete
är såsom en verksamhet erkänd och sammansättningen själs-arbete
ingår i vårt språk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr4/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free