Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som gipta konu manni til lasa ok nykla, rapa lasum ok
nyk-lum, rcena husfru lasa ok nykla, sighia til lasa ok nykla,
ganga undi las ok nykla. Alla dessa sammanställningar af
las och nykil grunda sig på en ursprunglig alliteration, som
likväl redan mycket tidigt gått förlorad i anseende till
/-ljudets öfvergång till n i det ursprungligare lykil. Denna
senare ordform träffas i Äldre Västg. L., Gotl. L. och Häls.
L., hvaremot alla de andra lagarna förete den yngre formen
nykil. Till och med den Yngre Västg. L. har former med
n, då på motsvarande ställe i den äldre redaktionen står l.
De enda kvarvarande lämningarna af den här påpekade
alliterationen ser man i de båda uttrycken gifta kunu til
lasa ok lykla, fa kunu lasa ok lykla, som återfinnas i Häls. L.
I den af Hälsinglands Fornminnessällskap utgifna Ordbok
öfver Allmogeord i Helsingland, Hudiksvall 1873, s. 42
upptages formen med l („likjil, uttalas littjil") såsom ännu
lef-vande i landskapet. Utom från Hälsingland känner Rietz
ej någon i vårt land behållen form med l mer än ifrån Öfver
Calix i Norrbotten. Om fornd. lykcel, jyll. lögel se Lund Det
ældste danske skriftsprogs ordforråd likasom om norska hykel
Aasen1).
’) Oaktadt den sålunda i lagarna ofta mötande sammanställningen af
las och lykil 1. nykil kunna vi icke dela Schlyters uppfattning
af Aldre Västg. L. t>iuvse B. 5 § 1 undir las ok lykki. I gloss. till
Västg. L. s. 455 säger nämligen Schlyter, att lykki här är att
anse såsom stående för lykli, och han upprepar samma påstående
i sin stora ordbok s. 407. Lykki synes oss afgjordt vara ett subst.
neutr., som förhåller sig till lok (nysv. lock) på samma sätt som
stycke till stock, hygge till hugg m. fl. Rietz upptager också
s. 413 ett härtill svarande lykke: „der ä inte lykke för porten“;
„hålla nået unner lås å lykke“. Detta senare allitereraude uttryck
är tydligen ett motstycke till Västgötalagens. Se för öfrigt Lund
s. 91, att subst. lykki träffas flerstädes i de gamla danska lagarna
och att Valdemars sællandska lag har just sammanställningen las
ok lykki. I våra tiders danska är också under lås og lukke ett
välbekant uttryck. Slutligen kan anmärkas, att Schlyter själf
upptager i sin ordbok s. 416 ett subst. löcke från Skåne L. jämte
ett därifrån hämtadt uttryck under lase och löcke.
Om lykki efter Schlyters mening verkligen stode för lykli,
vore det äfven anmärkningsvärdt, att i Västg. L. det föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
