Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
auser det vara samma ord som femininet lä, hvilket han
återger med ,,unda“, ,,mare“, ,,liquor“, och hvilket af Cl.-Vigf.
öfversättes med „the line of shoal water along the shore“.
Härvid är först og främst att anmärka, att man har svårt
att inse, hvarför just blodet skulle vara Lokes gåfva, och
vidare betvifla vi, att lä betyder vare sig ,,sanguis“ eller
„unda, mare, liquor“, utan synes det oss öfveralt hafva
betydelsen bränning, sköljande vatten — grundform Hava-1), jfr.
lat. lavare, gr. lova, isl. laug —, såväl såsom simplex som
ock i sammansättningarne odd-lå „(vapen)uddens
skölj-vatten“ = blodet, särlä ,,sårbränning“ = blod, grunrdä
„grundets sköljvatten“ = våg, vågskvalp. Det i Voluspå
förekommande lä torde väl därför vara ett helt annat ord,
troligen betydande värme, hvilken ju bör vara gifven af
Lööurr, hettans gud, liksom ond, andedrägten, är gifven af
Oöinn, vindens gud. Vi våga därför förmoda, att lä
egentligen är ett *vlaha- f. och formelt motsvarande det i lat.
Vulcänus ingående femininet *vulca, hvilket väl haft
betydelsen lietta. Samma ord är möjligen det af Fick
(Wörter-buch II3, 237) med Vulcanus sammanstälda sskr. ulkä f.
,,feuerglut“, Svars accent på ultima dock så framt denna
af Böhtlingk-Roth angifna2) betoning är ursprunglig, talar
däremot3). — Men har nu v varit rimbokstaf i strofens
slutverser, så har det väl ock varit så i de nyss förut
förekommande verserna
lä né leeti
né litu gööa.
Men förekomsten af leeti, som har ursprungligt
begynnande l (fht. läsan, ags. leetan. got. létan m. m.), synes tala
häremot. Vi vilja då erinra om, dels att här kanske endast
’) Samma ord är förmodligen det mht. f. lä, lau, lo Sumpf, nht. Loh
Sumpfwiese (Weigand, Deutsches Wörterbuck I, 962).
2) Grassmann lemnar ordet oaecentueradt.
3) Vi hafva i isl. ännu ett tredje ord la („hår heitir låu, Snorra
Edda sid. 180 i f>. Jönssons upplaga) af Håva- (eller *lava-) ; \rlu
skära (Jfr. Fick III3, 272—4), jfr. isl. lé af *levan-, — I afseende på
betydelsen jfr. förbållandet mellan skor ocb skera, hår och hjorr,
lat. crinis och cerno, xtlçto, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
