Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
er hos hr. N. tönn, tillige anføres böjningen af gås, bôk, mus-,
hos W. ere paradigmerne geit, Önd, röt, mus. Vi betragte altså
hr. Nilssons § 47. 2 ff. og Wimmers § 55 ff.
Hr. N.’s § 47. 1.: Såsom tönn
deklineras t. ex.
önd (sy. and) spöng (sv. spång)
hönd (sv. hand) mörk (sv. mark, i
vigt)
strönd (sv. strand) hönk (sv. hank)
stong (sv. stång) töng (sv. tång).
Se iakttagelser, 7.
Hr. N.’s § 47. 2. Såsom tönn
deklineras
hnot (sv. nöt) stoö (sv. stolpe).
Se iakttagelser, 7.
Hit (til grupp 2) kan oek räknas
dyrr, som saknar singl., och böjes :
nomn. dyrr
gen. dura, dyra
dat. durum, dy rum
ack. dyrr.
Utom. femin. plur. dyrr finnes
ock neutr. pl. dyrr.
Hr. N.’s § 47. 3. Såsom tönn
deklineras :
tå (sv. tå) gas (sv. gås),
tåg (sv. tåga)
Se iakttagelser, 7 ; nâtt ses 48 §, 1.
Hr. N.’s § 47. 4. Såsom tönil
deklineras t. ex.
bok (sv. bok) nöt (sv. not)
bot (sv. bot) flo (sv. loppa)
röt (sv. rot) klo (sv. klo)
glöö (sv. glöd) rö (sv. jernplåt).
Se iakttagelser, 7.
Hr. N.’s § 47. 5. Såsom tönn
deklineras t. ex.
miis (sv. mus) briin (sv. ögonbryn),
lus (sv. lus)
Se iakttagelser, 7.
Hr. N.’s § 47. 6. Såsom tönn
deklineras :
kverk (sv. den vin- sild (sv. sill)
kel, som bildas af vik (sv. vik)
hakan och halsen) geit (sv. get)
W. § 57 : Som Önd böjas
orden med a i roten: hönd
hand, strönd strand, stöng
stång, spöng spång, mörk
1) skog 2) mark (i
penningar eller vigt) ; hönk
hank, töng tång, tönn tand.
W. § 58, d. [Som rot
böjas] orden med 0 och u
i roten: hnot (gen. hnotar-,
plur. hnøtr eller lmetr, dat.
hnotum, gen. knota) nöt,
stoö (plur. stoör, steör,
senare äfven stoöir) stolpe,
dyr(r) (blott i plur., dat.
durum, gen. dura, senare
äfven dyrum, dyra) dörr.
Anm. Jemte femininet
dyrr (äfven skrifvet dyr)
förekommer äfven neutr.
plur. dyr, dyrr (§ 34, a)
W. § 58 b. [Som röt
böjas] orden med d i roten :
tå tå, ... . tåg rottåga, ....
gås gås ....
W. § 58, a. Som rot
böjas orden med ö i roten :
bok bok, böt bot, glöö glöd,
nåt fiskenot; samt med ö
i slutet: flö 1) lager, 2)
loppa, Mö klo, rö jernplåt.
W. § 58 c. [Som röt
böjas I orden med ü i roten
(som mus) : IÛS lus ....
brün ögonbrun.
W. § 56. Som geit
déclineras de ord, som icke
kunna erhålla något
omljud: kverk, strupe, grind
grind, rist vrist, flik flik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
