Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om konsonantgeminationen
och andra därmed i sammanhang stående frågor.
Af Isidor Flodström.
Under de senaste åren har ett rätt lifligt meningsutbyte
egt rum mellan vetenskapsmän angående det mer eller
mindre berättigade i talet om ,,konsonantfördubbling“
(-ge-miuation), utån att frågan ännu kan anses vara på ett
tillfredsställande sätt besvarad. Den gamla uppfattningen, ännu
i dag bland den stora allmänheten rådande, är som bekant
den, att i sådana ord som tappa tvänne i>-ljud höras mellan
de båda vokalerna. Häremot hafva dock några
vetenskapsmän anmärkt, att det för bildandet af ett p-ljud erfordras,
att läpparne skola* öppnas för utsläppandet af den luft, som
vid deras slutande blifvit instängd i munnen; funnes sålunda
två ^-ljud i tappa, så skulle ett sådant läpparnes öppnande
ske tvänne gånger vid uttalandet af detta ord, men då detta
icke är fallet, så finnes här blott ett ^>-ljud. Mot denna
slutsats kan ingenting invändas; däremot bar premissens
riktighet, d. v. s. riktigheten af den gifna definitionen på
p-ljud, ifrågasats, och man bar påstått, att £>-ljud kan bildas
ej blott vid läpparnes öppnande, utån äfven vid deras
slutande, att sålunda såväl implosiva som explosiva klusila
konsonantljud skulle finnas, och att följaktligen i tappa och
dylika ord två konsonantljud höras, af hvilka det ena —
det implosiva — bildas vid läpparnes slutande, det andra
— det explosiva — vid deras öppnande. De implosiva
ljudens tillvaro såsom själfständiga språkljud förnekas dock
af åtskilliga, och sålunda stå de båda åsigterna mot
hvarandra, omöjliga att försona — såvida de ej båda kunna
uppgå i ett tredje åskådningssätt.
Angående nasaler, liquidæ och spiranter äro de båda
åsigterna mindre oförenliga. Så säger t. ex. Sievers, hvilken
förnekar verkligheten af geminationen, (Grundzuge der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
