Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förnimmer mellan a och b i det anförda exemplet lappbåt,
måste altså vara alstradt före läpparnes fullkomliga
slutande. Ar då detta ett p-ljud? Sievers säger därom (anf.
st. s. 95): „Vielmehr erleidet nur der Vocal eine
eigenthiim-liche Modification am Schlusse, das Resultat der
Uebergangs-bewegung der Mundorgane von der offenen Einstellung fiir
den Vocal zum Verschluss.“ På samma sätt förklaras saken
af J. A. A. i en kritik af Lefflers ofvan anförda arbete,
be-nämd De klusila konsonantljuden, Norrköping 1876,
sidd. 37—46: de implosiva ljuden äro blotta modifieringar
af det föregående ljudet. — Själfva tillvaron af implosiva
ljud är, som man ser, icke bestridd; frågan gäller blott, om
de skola uppfattas såsom själfständiga språkelement eller
icke. Jag ansluter mig obetingadt till det senare
uppfatt-ningssättet, men skulle dock, bälre än att kalla dem
modifieringar af det föregående ljudet — ett uttryckssätt, som
kunde gifva anledning till missförstånd —, vilja kalla dem
öfvergångsljud.
För att rättfärdiga denna benämning skall här en
undersökning företagas af det, som företrädesvis betingar
språkljudens olikbet. — För ett språkljuds frambringande äro tre
faktorer af nöden: 1) en exspiration sström (eller i dess ställe
en inspirationsström, men som detta senare medel är en
mycket sällsynt företeelse, lämnas det bär aldeles ur sigte,
i synnerhet som det för våra undersökningar icke bar den
ringaste betydelse); 2) ett hinder för denna luftström —
antingen i strnphufvudet eller i ansatsröret eller i båda —,
hvarigenom ett skall frambringas; 3) ett resonansrum, som
gifver detta skall en egendomlig klangfärg, ocb hvarigenom
språkljudet blir fullständigt färdigt. De olika vokalerna,
äfvensom l- och r-ljuden och nasalerna, åtskiljas som bekant
endast genom olikheten i klangfärg, och denna betingas
genom de olika ställningar, mundelarne intaga till
hvarandra. De öfriga konsonanternas olikhet beror på de olika
organ, hvarigenom hindret för luftströmmen bildas.
Dessutom finnes ännu en skiljaktighet hos konsonanterna, hvilken
betingar deras indelning i tenues och mediæ (hårda och
veka). Bland de olika meningar som uttalats angående de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
