Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stafvelsedelningen infaller sålunda här midt i den tid, under
hvilken talorganerna hållas i den för m eller s erforderliga
ställningen, eller rättare sagdt mot slutet af den samma, så
att ungefär två tredjedelar komma på första, en tredjedel
på andra stafvelsen. Ty det är en allmän lag (se Sievers
s. 120), att i en betonad stafvelse den på den korta vokalen
följande konsonanten är ,,lång“, hvaremot de konsonanter,
som komma i början af en stafvelse, äro kortax). I åmma
och åssa innehåller sålunda första stafvelsen en kort vokal
-j- en lång konsonant, den andra en kort konsonant -j- en
vokal.
Jag har här påstått, att tvänne s-ljud finnas i assa.
Riktigheten häraf medgifves äfven till hälften af Sievers själf,
såsom man kan se af hans förut (sid. 136) anförda yttrande.
Och om man definierar s-ljud så — och någon annan
definition kan näppeligen gifvas —, att det är det ljud, som
bildas, under det munorganerna innehafva s-läget samt ega
den högsta spänningsgraden och luften skarpt utandas, så
måste här tvänne s-ljud bildas, då ju exspirationen förnyas
och således sker två gånger, om ock uppehållet är ytterst
kort. Att tungan icke tages ur sitt läge vid det första
s-ljudets slut för att genast åter intaga samma läge, är ju
lätt förklarligt, och är för öfrigt blott en tillämpning af den
allmänna språklag, som Sievers själf anför (s. 76), att ,,bei
der Beriihrung zweier Laute die beiden
gemein-schaftlichen Articulati onsbewegungen thunlichst
nur einmal ausgefuhrt werden”. Däremot bildas t. ex.
i namnet Assman naturligtvis blott ett s-ljud, ehuru långt,
då här vid exspirationens förnyande ett m följer.
Sievers yttrar vidare (s. 112): „Unter den
Geräusch-lauten gehen die Spiranten den Explo si vlauten vor, es
bilden also z. B. fsd, psä einfache Silben wie ast, asp. wenn
wir von der Explosion des Schlussconsonanten
ab-sehen. Denn da mit dem Verschlusse der Explosiva noth-
’) Rättare sagdt kominer vid dem ingen kvantitet als i fråga.
Sievers använder uttrycken ,,fortis“ och ,,lenis“, men innefattar
därunder, såsom ofvan anmärkts, äfven skilnaden mellan tenuis
och media.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
