Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— såvicla ej det bliv fråga om eu stafvelseskiluad, hvarom
mera sédan.
Det är sålunda de ljudlösa momenten vid de klusila
konsonanterna, som motsvai’a de öfriga bokstäfvernas ljud,
och de förra äro altså verkliga literæ mutæ. Men då
den ena ljudlösheten icke af åhöraren kan skiljas från den
andra genom egna kännetecken, måste detta ske på något
annat sätt, och detta sätt är aktgifvande på de implosiva
eller explosiva öfvergångsljuden, hvilka straxt före eller efter
ett ögonblick af ljudlöshet mycket skarpare framträda än
annars, och hvilka sålunda äro af den största betydelse för
språket, betraktadt såsom ett medel att göra sig förstådd.
Men då de skifta i tydlighet alt efter de olika bokstäfver,
mellan hvilka de utgöra öfvergångar, och tydligheten
naturligtvis blir alt mindre, ju mer de båda närliggande
bok-stäfverna till bildningssättet likna hvarandra, så undviker
också därför språket hälst sådana förbindelser som ampba
o. d., ehuru de undantagsvis kunna förekomma, såsom i
sammansättningarna strumpben, landtdag o. s. v. Men för
språkforskaren, för hvilken språkets akustiska sida endast
éger en sekundär betydelse, äro ljuden vid de klusila
konsonanterna af lika liten vigt som andra öfvergångsljud, och
om han med rätta lämnar de senare nästan utån all
uppmärksamhet, så eger han ock rätt att till lika grad ignorera
de s. k. implosiva och explosiva konsonantljuden.
!t. Om stafvelsen.
Sievers’ definition på stafvelse, som väl uttrycker den
allmännast rådande meningen härom, lyder så, att „unter
4Silbe’ eine Lautmasse zu verstehen sei, welche
mit einem selbständigen, einheitlichen,
ununter-brochenen Exspirationshub hervorgebrachtwerde"
(Lautph. s. 111). Denna definition torde — med en
förändring — vara riktig. Den passar, som man ser,
fullkomligt i sådana ord som amma, dssa, där a-ljudet och ett
m-eller s-ljud frambringas med första exspirationsstöten,
hvar-efter en ny stöt omedelbart följer, med hvilken ett nytt
tn- eller s-ljud samt det följande vokalljudet frambringas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
