- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Femte bind /
182

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i fall kyrkans helgd kränkes genom vapenskifte inom de
vigda murarne. Kyrkovärden, såsom kyrkans målsman i
ekonomiskt hänseende, eger talan för all åverkan å hennes
egendom. Efter redogörelsen för de rättsliga bestämmelserna
följer, med iakttagande af ett slags parallelism, deras
motivering. Såsom grund för presterskapets anspråk anföres,
att kyrkan blifvit inredd och vigd till gudstjenst.
Kyrko-värdens rätt är ådagalagd genom ett prejudikat till förmån
för tvenne namngifne bönder, utån tvifvel innehafvare af
detta medborgerliga förtroendeuppdrag. Det ligger nära till
hands att antaga, att de genom denna inskrift velat bevara
minnet just af detta vigtiga juridiska faktum.

Orden if an hafslc torde häntyda derpå, att
kyrkovärds-institutionen ännu icke ansågs alldeles oundgänglig för
församlingen. Ursprungligen var presten kyrkans ende målsman,
men i samma mån, som sockenboarne sjelfve gjordes ansvarige
för kyrkans värdiga utrustning, fingo de äfven dermed
sammanhängande rättigheter, och deras representanter,
kyrkovär-darne, utöfvade dessa rättigheter, konkurrerande med presten.
Twer skulu kirkiudrotna uæra oc thrithi præstin, heter det i
yngre Vestgötalagen (Kirkyub. 65). De egde rätt att utkräfva
hvad som tarfvades til kyrkobyggning (Helsingel. Kyrkiub.
1 : 2 m. fl. st.). Och om det fattas kyrkan något af pet
stim gupi til höre picenist mej> at goræ, då eger presten att
derom underrätta kyrkovärden, som skall afhjelpa bristen
(Södermannal. Kirkiub. 3).

Böterna till biskopen för fullt kyrkofridsbrott synas i
äldsta tider hafva utgjort 3 marker. En liknande gradation
som i Forsaringens stadgande förefinnes i Smålandslagens
Kristnub. 13, 2: Hugger mather man a kirkiu stcettu, fallce
föter wt oc liuwth in, ... tha scal lian wara saklös firi biscops
sak. Tha cen föter fallce in oc liuwth wt, wari sak biscops j sicex
örom. Hugger man j kirkiu dorum, stiunker blooth bathe ivt
oc in, wari sac thön i tolf örum. Hugger j kirkiu inne,
stiunker blooth a batlice wæggiæ, uari thær biscops sak j trem
markum. Hugger firi altæra framme, böte oc ey thy rnerai.
Skilnaden är endast den, att Smålandslagen mäter
kyrko-fridsbrottet efter stället, der det föröfvas, Forsaringen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr5/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free