- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Sjette bind /
58

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bevarelsen af den gamle Udtale. Jeg kan nemlig ikke med
Karl Foy (i Lautsystem der griech. Vulgärsprache S. 135)
gaa ind paa Antagelsen af „Fricativernes Forvandling til
de tilsvarende Explosivlyd“, men maa fastholde, at det
samme gjælder her, som Blass ytrer (i det ovenanførte
Citat) om Aspiraterne ΰ·, φ og χ: paa en Tilbagedannelse
fra den almindelige nygræske Udtales β, γ og S til de
explosive b, g og d „er vel ingen let i Stand til at tro“.

Härledningen af pronomen hann.

Af do mångfaldiga försök till förklaring af detta pronomen
och dess former är det intet som förefallit mig tilfredsställande.
Jag har själf uppstält ett härledningsförsök, som jag vill
meddela oaktadt det ofulländade skick, hvari det befinner sig, emedan
det möjligen kan leda andra forskare på rätt spår.

Redan för länge sedan kom ja’g på den tanken, att detta
ord endast vore en biform till den best. artikeln enn (inn, hinn),
härledande båda ur det got. jains, hvarom jag då för tiden ej
visste annat än att dess ai vore den äkta diftongen. Utgående
från detta antagande uppstälde jag den hypotesen, att diftongen
ai i det ena ordet blifvit förkortad till e, i det andra till a.
Ett analogistöd härför erbjöd ordet nakvarr med dess biform
nekverr, där a och e uppkommit ur ai i vait (ne vait [ek] hverr).
Afven däruti öfverensstämma de båda fallen, att förkortningen
indträdt, oaktadt den följande konsonanten är enkel och
staf-velsen sålunda öfvergick från lång till kort1). Formerna henni
och hennar erhälla då sin naturliga förklaring, likasom hann,
hans och hana. Vokalen i nom. fem. hon 1. him är tydligen
uppkommen genom M-omljud. Detta visar den gotländska
femininformen han. Hvad vokallängden i denna form angår, så synes

’) Att k i den samnordiska formen nakvarr (nekverr) varit enkelt,
visar såväl det fsv.-fd. stafningssättet som den danska öfvergången
till g. Den danska „ljudskridningen“ träffar nämligen endast enkel
konsonant. Den fn.-isl. grenen af de nordiska språken fördubblar
k framför v, t. ex. detta nekkverr, nøkkviir (got. naqaps, d. nøgen,
sv. naken), røkkr (got. riqis). — I sammanhang härmed tillåter jag
mig påpeka, att clen sv.-d. grenen åter har en fördubbling af k
iramfor j, som icke har någon motsvarighet i fn.-isl., t. ex. isl.
vekja, fsv. vækkia, d. vække (hade k i danskan varit enkelt, skulle
ordet heta væge).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr6/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free