Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket ju kan vara fallet med engrum s. 121. gör förf. i texten
ofvanför färskildt uppmärksam på dessa former, liksom äfven
b. IIO7 förekommer „gen. pl. adra u. s. w.“
§ 94 antages som vanligt isl. SJOll vara abnormal bildning,
sv. siu normal. I Arkiv for nord. fil. I, 163 har Noreen nu
visat båda formerna vara ljudlagsenligt utvecklade: *sehun >
*SJ0fu 1. *sjufu med brytning såsom i gjof och med samma
dubbelhet som i pjpkkr — pjukkr, hvaraf yngre *sjp(tv)u — isl.
sjoil och *sju(w)u = fsv. siu. Om tôlf, här anfördt med oriktig
grundform, se Noreen i Sv. landsm. 1,694.
Att man i Søra ru. fl. fått 0 < e § 108, är ej troligt, utan
vokalens kvalitet beror väl på anslutning till röa, gråa-,
kvantiteten kan ha sin grund i, att första stafvelsen egentligen är
reduplikationsstafvelse.
§ 109, 2) ansättes grundformen till em: *ezmi, bör vara
*izmi eller [ieur.] *esmi. Vokalen i em kan endast förklaras
som analogibildning, liksom i 2a och 3® sg. ert, er — jfr längre
ned samma § — det väl är troligast, att analogi från pluralen
antingen ensamt bestämt konsonantkvaliteten eller åtminstone
afgjort r-ets seger.
§ 120, 8) angifves plur. ind. pres. af muna, minnas, med
preterital i st. f. presensböjning, och böjningen af unna angifves
oklart: „wie kann: unnum, unnakann har ju, i regeln
åtminstone, enligt uppgiften i samma § t. o. m. uteslutande, blott
preteritala former.
Vid ett sorgfälligt genomgående af exempelsamlingarna torde
man nog i ett eller annat fall vilja företaga en annan fördelning.
Så t. ex. bör selja öfverföras från § 114 till § 113; formen selda
eller riktigare sellda är ljudlagsenlig, jfr Wimmers læsebog 3e
udg. s. IX, Noreen i Sv. landsm. I, 3-54. § 115 pret. keyppa
är felaktigt; det bör heta keypta och likaledes föras till § 113,
jfr Wimmer anf. st., medan presens, såsom också nämnes, hör
hemma under § 117, fast ursprungligen tillhörigt O-klassen, jfr
Paul, Beitr. VII, 145.
Bland icke anmärkta tryckfel, till en del rätt störande, har
jag antecknat, förutom här och där felande eller oriktigt satta
aksenter och stjärnor: s. 3922 § 4 läs § 6 ; s. 5618 auf 1. auch;
s. 6315 är numreringen oriktig; s. 1023 bör efter dat. inskjutas ack. ;
s. 10418 ra 1. rar·, s. 10422 a 1. ra; s. 11812 fem. 1. neutr.;
s. I2I10—9 borde ha utmärkts, att øngra, øngum äfven
förekommer i neutr.; s. 13021 umlautsfähig 1. ablautsfähig; s. 142’s
*kallöz < kallar 1. *kallöz > kallar; s. 14423 b ör kommatecknet
efter hätte borttagas.
Läsöfningarna s. 161 — 212 äro rätt väl valda och försedda
med noter. Skrifsättet är i början normaliseradt, men närmar sig
sedan handskrifternas. Någon poesi finnes ej upptagen.
Ordboken tyckes vara fullständig och väl utarbetad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
