Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framställas. Af ämnets begränsning framgår, att afsigten
endast är att påpeka, i hvad riktning de sekundära
betydelserna hos vissa klasser af ord hos Homerus utvecklat sig ur
den i det homeriska språket förekommande grundbetydelsen
eller ur den ursprungliga rotens betydelse, sådan den
förekommer utpräglad i bestämda inom grekiskan befintliga ord,
ej ur de ursprungliga indogermaniska rötterna sjelfva. Däraf
följer också sjelfklart, att under en så långt framskriden
period af språkets utveckling, som den homeriska, den senare
riktningen i språkets utveckling d. ä. inskränkning af en
allmännare betydelse hos orden måste vara lika vanligt
förekommande — och är i sjelfva verket ännu vanligare, såsom
också Max Müller anmärker1) — som utvidgning af en mera
individuel betydelse till en allmännare.
Som vid substantiven betydelsen är mera bestämd och
fast, under det att densamma vid verb och adjektiv är i
oändlighet skiftande, så hafva vi hufvudsakligen och med
större fullständighet sökt behandla de förra; vid de senare
däremot har den ena eller andra riktningen i
betydelseutvecklingen mera exempelvis antydts.
En vigtig faktor, måhända den vigtigaste i språkets
utveckling, nämligen metaforen, är äfven för det slag af
betydelsens utveckling, som här är i fråga, af genomgripande
betydelse, i det den utvidgade betydelsen ofta eller i de
fiesta fall uppkommit ur eller förmedlats genom en metafor.
Det kan därför stundom vara svårt att afgöra, om man skall
antaga, att en betydelse-utvidgning verkligen föreligger, eller
om ordets betydelse bör anses såsom metaforisk, d. v. s. att
det bildlika uttrycket såsom sådant lefver qvar, att bilden
stått klar och lefvande för den talandes föreställning, t. ex. i
sådana uttryck som: όφ&αλμών βοληί, δ, 150.: omneveiç πολέμοιο
γ εφν ÿ η ς, ζ1, 371; χόρν&ος μέτωη or, II, 70, jfr. χόμην έλαί/ης, ψ,
195; νωτα &αλάσσης, Β, 159; ονατα furor (ίε’πηος), Λ, 633; in
Αφρνιτι Καλλικολώρης, Υ, 151; νππϊ· πύδιχ νε’ατον’Ίδης, J3, 824; ηύδα
’) Lectures 352: „The specialization of general roots is more common
than generalisation of special roots, though both processes must
be admitted“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
