Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sköta klockorna, ringa o. s. v., hvilka benämningar alla
erhållit en mer eller mindre utvidgad betydelse; däremot har
ordet smed, isl. smibr ursprungligen haft en allmännare
betydelse: handtverkare, som sedermera specialiserats.
Jfr. det latinska faber, hvars allmänna betydelse stundom
inskränkes, t. ex. att beteckna byggmästare. Här torde
äfven kunna nämnas uttrycket ίλαφηβόλνς άνήρ, Σ, 319, eg.
hjortdödaren d. ä. jägaren. τιΆήνη (βησ&αι) eg. amma,
t. ex. Eurykleia : μ ’έτρεφες αντη toi σω έπί μαζω, τ, 482; men
såsom af andra ställen framgår, ammade äfven de förnämsta
mödrarne sina barn sjelfva (Ameis, η, 12), hvadan ordet
gemenligen har den allmänna betydelsen sköterska,
vårdarinna: Λιωνίσοιο τι&ψ’ας, z, 132. En liknande utvidgning
har τροφός : τροφοί’ Ενρνχλειαν, τ, 15 (af τρέφω). Ett annat
exempel på namngifning med hänsyn till en viss sida af
personens verksamhet är ταμίη (τάμνω), eg. förskärerska,
sedermera utvidgadt: hushållerska. Jfr. dispensator,
dispensatrix i latinet.
ετης (σβέτης) betyder eg. anhörig: κασίγνητοί te εται τε, T.,
239, men erhåller en något utvidgad betydelse, som Autenrieth
återger med tribulis: ευφρψτ/ς πάντας Αχαιούς, σονς τε μάλιστα
ετας και εταίρους, Η, 295. δμώς, δμωϊ) (af Stammen JAM) skulle
eg. betyda den underkufvade d. v. s. den, som såsom
krigsfånge råkat i slafveri (δμώων, ονς μοι ληίσσατο, α, 398), inen
användes sedermera om slafven i allmänhet, δούλος
(förekommer ej hos Hom., blott δούλη = slafvinna) erhåller den
utvidgade betydelsen af undersåte i monarkiska,
barbariska stater.
En i viss mån vidgad betydelse kan ett sådant ord som
πατήρ anses liafva i pl., där det antager betydelsen majores:
ημείς πατέρων μέγ1 άμείνονες ευχύμεϋ·’ είναι , J, 405. Jfr. patres i
latinet och „fäder“ i svenskan. Så äfven τέκνον, då det
användes om äldre personer, t. ex. till soldater i uppmuntrande
tilltal, såsom det svenska „gosse“ („gossar blå“): ο’ύτω n»,
φίλα τέκνα, φυλάσσετε, K, 192, där det användes om φυλάκων
Ηγήτορες. För jämförelse upptagas här ett par andra ord,
som erbjuda ett tydligt exempel på utvidgning, ehuru ej hos
Homerus: &υγάτ>ίρ har hos Hom. den ursp. bet. dotter, meu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
