- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Sjette bind /
86

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utvidgas hos andra förf. till att beteckna flicka, jungfru
(&νγάτΐι(ί[?] Λοξίαν, Soph. O. R. 1102.) Jfr. fille i franskan.
παρθένος har hos Hom. blott betydelsen jungfru, men hos
senare förf. får det en utvidgad betydelse, så att det
användes äfven om gifta kvinnor: τψ Ενρντε’αν οίσ&α δΐμα
naçdévov, Soph. T. 1219. Jfr. virgo, som äfven (hos Virgilius)
användes om gifta kvinuor. Det motsvarande svenska ordet
jungfru har i så måtto erhållit en utvidgad betydelse, att
det kan användes om äldre personer i samma betydelse
som tjänarinna, tjensteflicka. Jämför för öfrigt bror,
syster i sådana uttryck som supbror, skvallersyster;
„farbror“, som användes i tilltal till äldre män o. s. v.

βασιλεύς, som väl ursprungligen betyder härförare
(^«σί-λευ-?, „Herzog“, Curt. Grundz., s. 364), konung, har
äfven fått den allmännare betydelsen af en högt uppsatt man,
herre: βασιλενς 8‘èv τοϊσι aiwnjj έστήκει, Σ, 556, där det
användes om egendomsherren, husbonden. Jfr. δεσπότης,
hvars (såsom allmänt antagna) ursprungliga betydelse
her-skare utvidgas till att beteckna ägare i allm.: των
Ηρακλείων οντα δεσπότην ’όπλων, Soph. Ph. 262. θεράπων har hos
Homerus en mera speciel betydelse af frivillig tjänare
(oftast af ädel börd) t. ex. Patroklos, n, 244 („vapenbroder“),
men hos senare förf. betecknar ordet tjänare i all m.;
dock har ϋ-εραπενω hos Hom. betydelsen tjäna (servire),
hvadan det torde vara ovisst, om ordets ursprungliga bet.
varit af inskränktare omfång, såsom den hos Hom.
förekommande synes gifva vid handen. Jfr. det svenska ordet
sven, som fordom hade betydelsen simpel adelsman, i
isl. sveinn med bet. af ung man, tjänare.

Här må äfven nämnas λόχος (λέχ-ος), som urspr. betyder
läger, bakhåll, sedan det i bakhåll liggande
manskapet, 0, 522, slutligen vidgas betydelsen, så att det
kommer att beteckna manskap, krigareskara: εΐ περ
πεντήχοντα λόχοι μερόπων άν&ρώπων περισταϊεν, ν, 49, sedermera
en bestämd afdelning af krigshär en, men förekommer
äfven användt utom militärspråket, t. ex. Eur. Bacch. 916.

Ytterligare må här få plats ίερίμον eg. offerdjur, λ, 23,
med vidgad betydelse slagtboskap i allm.: ίίγειν ϊερψα χαλά,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr6/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free