Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiyy.n.· (ad-uncus) eg. det krökta — dal, x, 190. Jfr.
νάπη- (γναμπτός’ϊ), Θ, 558. βήσσα (βα&ύς) eg. d j U p, — dal,
Γ, 34. δέμαν (δέμω) eg. byggnad, —· kroppsbyggnad, A,
115. Jfr. (fabrica), status, habitus, gestalt, hållning etc.,
hvilka ord i de respektive språken erbjuda exempel pä
liknande inskränkning, χενεών (χενεός) = veka lifvet, χ, 295.
Jfr. vniniQn. δέρμα (δέρω) är redan nämdt; därmed liknande
äro: πάχος (πέζω) eg. det afklipta, — ull, M, 451 (jfr.
vellus af vello?), /.ορμός (χείρω) eg. det afhuggna, —-
(af-huggen) trädstam: χορμόν δ’έχ ρ:ζης προχαμών, ψ, 196. τομή
(τέμνω) med samma utveckling af betydelsen: τομψ έν ορεσσι
λέλοιπεν, a, 235. Jfr. truncus (trunco) och stubbe (stumbe,
stympa), σχίζη (σχίζω) eg. det klufna, — vedträ: χάψε
σχίζΐ] δρνάς. ξ, 425. τρνφος (&ρύπτω) eg. något afslitet, —
klippstycke: τρνφος εμπεσε πόντοι, δ, 508. Jfr. det latinska
rupes (af rumpo), ψωμάς (ψάω) eg. något afskafvet, —
bit, t, 374. Jfr. det svenska bit af bita, således något
af-bitet. λοπός (>,έπω) eg. det afskalade, —■ skal: χρομνοιο
λοπόν, τ, 233. στρόφος (στρέφω) eg. det vridna, — tåg, v,
438. Jfr. sv. tråd, tysk dralit af drehen, έπίτονος (τείνω)
= masttåg. Samma synpunkt för namngifningen
framträder i sv. sträng (isl. strengr, lat. stringere = draga åt).
Af samma slag äro: χνμα (χνω) eg. det uppsvälda, —
våg, B, 209, af hvilken stam «W/c = blåsa uppstått. Jfr.
det svenska bölja och bulnad. Så äfven οίδμα (duΠω)
vågsvall, hvilken senare sammansättningsdel (svall) kommer
af svälla, πτύγμα (πτύσσω) = veck ; samma stam
återfinnes i πτύξ = lager, hvilken betydelse utvecklar sig till
bemärkelsen: klyfta, (dal), A, 77, hvilket ord (klyfta)
kommer af klyfva. ζεϊγος (ζενγννμι) = spann, Σ, 543.
&εσμός (ßiivttt) = städ (af stå) ψ, 296. Af samma rot
βιψών — hög, e, 368, möjligen också &ίς\ όστεόφιν &ίς, μ, 45.
ιστός (ϊστημι) betyder del S mast: ιστόν δ’ ειλάτινον κο&ης ϊντοσΟε
μεσόδμης στησαν, β, 424, dels Väfstol, väf: ιστόν έποιχομένψ, A,
31. Jfr. det sv. stol af ställa (i väfstol, takstol), som väl
ursprungligen hade den allmänna betydelsen af
„ställning“. xuair, (χΐίνω) = „tält“, hydda, I, 663, länstol
(Lehnstuhl, lehnen), δ, 123; i detta ord hafva de speciela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
