- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Sjette bind /
121

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iuskränkning i betydelsen utvecklats ur de urspr. rötterna,
ligger utom gränserna för denna uppsats. Hvad som i detta
hänseende här ofvan anförts, har anmärkts för jämförelses
skull.

Svårare är att följa och bestämma gången af
betydelsens utveckling vid de abstrakta orden. Ofta är specialisering
förenad med klyfning eller öfvergång till betydelser, som
beteckna till arten skilda begrepp, άγγελ’η = budskap, //,
416, inskr. befallning: Ζψ’ος νπ άγγελίης, η, 263. Samma
inskränkning har ομοχλή, Μ, 413, — ρ, 189. μϋϋ-ος: πώς χέν μοι
τελέσειας μν&υν έμόν, ο, 196 (Am. „ Wunsch“), på andra ställen :
tanke, beslut: μν, έμονς έπιέλπεο μν&ονς ειδήσειν, Λ, 545. Att
ett ord, som eg. uttrycker ett yttrande, också kan innebära
vilja (eller önskan), är i synnerhet vanligt vid verben.

άρά = bön: άράων α’ων Νηλψάδαο, Ο, 378, inskr. (bön Om
något ondt), förbannelse: «ξ «çsW μψρος χεχολωμένος, i, 566;
därifrån öfvergår betydelsen till att beteckna det, som är en
följd af förbannelsen, olycka, förderf, M, 334 etc.

&νμός, μένος öfvergå från att beteckna lif, lifskraft i
allmänhet (?) till att utmärka mera speciela yttringar ss.
mod, vrede, zv, 280, B, 196, 387, Λ, 103 etc. (Men som
det är svårare att bestämma dessa ords ursprungliga
betydelse, i det äfven åsigterna om deras ursprung äro
vacklande, så kan möjligen gången af betydelsens utveckling
vara motsatt, så att t. ex. ϋ-νμός urspr. bety dt hetta,
passion och därifrån öfvergått att beteckna sinne öfverhufvud).
Jfr. οργή, som urspr. betyder drift, ifver (οργάω, skrt. ûrj,
urjas), sinne, vrede, Xen. A. 1, 5, 8. Jfr. animus i lat.
och moör i isl., mod i sv. (i saktmod). κράτος och <ι&ένος
betyda båda kraft, makt, «, 359, E, 139; i inskränkt
betydelse: Öfvermakt, seger: ι’ώ&εν δε &εος δώσει κράτος ώ κ
ε&έλτ/σιν, φ, 280 ; σ&ένος — νικάς. Soph. Τ. 497.

άγψορίη (άγψωρ) eg. virtus, mod, M. 46, pl. högmod, I,
700. Jfr. il,μη hos Soph. och spiritus, animi i latinet.

ονομα eg. namn, Γ, 235, inskr. stort namn: τω τοι,
ξεϊν, Ί&άκ^ς γε και ές Τροί-ην ονομ’ ϊκοι, ν, 248 (ära, rykte). Jfr.
κλέος = rykte, Β, 325, inskr. gloria, laus: ίίειδε κλέα

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr6/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free