- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Sjette bind /
156

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skillig onödig barlast kastats öfver bord; ett och annat dylikt
hade dock kunnat få följa med: dit räkna vi gen. plur. af
χρήστης, άφνη och ετησίαι — för skolkursen helt visst främmande
ord, och Ilerodotos har för öfrigt έτητιέων —, vidare böjningen
af άνώγεων, bland oregelbundna substantiv sådant som ταώς, σής,
αηδών och χελιδών, bland adjektiven ett och annat sällsynt ord
eller en mindre vanlig oregelbundenhet. I afseende å sjelfva
framställningssättet framträder nämnda sträfvan deri, att
innehållet är samladt i större afdelningar. Derigenom lättas
öfver-sigten af det hela, så mycket mer som den typografiska
utstyrseln bidrager till att framhålla hufvudsaken framför bisakerna.
Men vi undra, om denna uppställning verkligen underlättar
inlärandet, om ej mängden af enskildheter verkar förvirrande på
uppfattningen af det hela. Någon gång åter ä” innehållet för
mycket splittradt, ej vederbörligen samladt i vissa hufvudregler
eller hänfördt till allmänna lagar: så vid framställningen af
vokalernas sammandragning (§ 2), som ock är något ofullständig.

Förf. utgår stundom från en ologisk indelning. S. 18:
‘Guttural- og Labialstammer, Üxvtona og Participier har Vocativ
ligt Nominativ’. S. 25: ‘Masculina er de Ord, som i Nominativ
gaar ud paa ενς, av, vv .... og Stammer paa ντ, ων og ον.’ Vi
tro ej, att dylika uppräkningar efter blandade indelningsgrunder
äro egnade att gifva en klar och redig uppfattning af saken.
Indelningen af ackusativen i syntaxen är ock haltande.

Den jämförande språkvetenskapen har här kommit till sin
rätt. På det hela synes förf. stå på Curtius’ ståndpunkt. —- De
upptagna böjmngsexemplen torde i allmänhet göra till fyllest.
Adjektiven äro dock i detta fall styfmoderligt behandlade. Af
dem meddelas inga fullständiga böjninger, ej ens af de
sammandragna adjektiven efter den vokaliska deklinationen. Vi tro
böjningar vara bättre än regler. Qvantiteten är vid deklinationeriia
ej utsatt så fullständigt, som önskvärdt kunde ha varit.

Ljudläran synes oss vara en af bokens allra bästa
afdelningar. Uttalet är helt kort, men efter anmälarens uppfattning
rätt angifvet. Vi tillägga endast, att förf. synes ha glömt γ
framför ξ och att t) näppeligen hade sitt äldre uttal i diftongen
vi. —-Vid tal om ersättningsförlängning (sid. 3) säges, att dylik
förlängning inträder, ‘c) naar Nominativmærket ç ikke tilføies ;
men da er at mærke, at s bliver forlænget til η, o til ω’. Detta
rör en tvistefråga, som åtminstone tills vidare hälst må hållas
utom skolgramm atiken : den olika förlängningen af vokalerna visar
ock, att saken är något oklar. För öfrigt saknas här aor. 1
(t. ex. εφψα af έφανσα ε’φαννα) samt andra fall, ss. είμί (för έσμι).
Vidkommande ersättningsförlängning, när v bortfaller framför σ,
skulle måhända ordet ‘sjelden’ kunna utbytas mot oftast. —
— Reglerna om vokalernas förlängningar och förändringar i §§ 4
och 5 förefalla mindre lyckligt uppstälda. Skilnaden mellan änd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr6/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free