Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svårt att för sig reda alt detta. Reglerna äro också något
hopträngda, stundom sväfvande. Under ‘Digamma-stammer’ upptagas
jämte andra ord också οίς och λίίς. Sant är att dessa ord en
gång egt ett digamma (oj^i-ς, Inf-ας), men sammanställningen är
icke dess mindre oväntad. Den 3e klassen är enkelt och kort
framstäld. Af ηρέσβυς nämnes den sällsynta gen. sing, πρέσβεως,
men ej plur. πρέσβεις. Stammen till gen. νιέος är icke vis-, utan
vlv- ; en nominativ νινς har nu ock verkligen påträffats.
Verbens böjning inledes med några ord om verbalformernas
betydelse och bildning. Framställningen är enkel och klar, men
innehåller måhända något för mycket om bildningen, mera än
som tarfvas i en inledning : det hela får derigenom en alt för
abstrakt hållning. Förf. har här åtminstone delvis afvikit från
den ordning, han följde i afd. om nomen, der böjningsexemplen
föregingo reglerna för formernas bildning. Augment upptages
som ett tempusmärke. Om det än utmärker tiden, kan det knapt
derför kallas ett tempusmärke i grammatisk mening. Då
passivmärket nämnes, väntar man att på samma gång få höra ett
ord om passivmärket s (aor. II och fut. II pass.).
Första konjugationens verb indelas i verb med vokalstam
och verb med konsonantstam. Först afhandlas då de förra.
Framställningen af konsonantstammarne inledes med några
‘Forbemærkninger om utvidgad presensstam, om tempora secunda,
om konsonantförändringar i perf. och aor. pass. m. m. Derpå
lemnas en redogörelse för augment och reduplikation. Så följer
en efter presensstammarnes bildning ordnad samling af verb med
betydelse och de vigtigaste tempora jämte inströdda
anmärkningar om vissa bildningar, t. ex. futurum contractum, suppletorisk
aorist (ϊσφηλα), bindevokallös aorist. Sist komma oregelbundna
verb i 2 afdelningar, e-klassen och blandningsklassen. — Andra
konjugationens verb indelas i 3 hufvudafdelningar efter
presens-stammens bildning med reduplikation, med stafvelsen vv eller
utan något tillägg. Till sist talas i 2 paragrafer om
oregelbundenhet i betydelse och betoning : dessa paragrafer afse båda
konjugationerna.
Hela läran om konjugation eger visserligen stora förtjenster
med afseende på noggranhet och öfversigtlig uppställning, i följd
hvaraf denna afdelning kan gifva en god repeterande öfversigt af
hela konjugationsläran, men vi hålla före, att det rika innehållet
är något sammanträngdt i alt för stora afdelningar, dervid ej de
särskilda momenten fått sin tillbörliga ordning och vigt.
Uppställningens lämplighet blir alltid misstänkt, när en förf. nödgas
hänvisa till en följande paragraf, såsom under § 84 vid fut. och
aor. af δέρω hänvisas till § 89. § 65, anm. 2 förutsätter
kännedom om §§76—81. Eget förefaller det att afhandla den
binde-vokallösa aoristen i la konjugationen. Kan det. väl för en gosse
vara svårt att fatta, att olika tempora af samma verb kunna gå
efter olika konjugationer? Man kan ju hänvisa till dylika verb i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
