Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Neh. 6,17,19 gr. Τωβίας h. rPSitJ, Aizaikeiins Esra 2,16 gr. ’Εζεχίας
h. riJlJTtT*, liksom också vanligen skrifves Bepania och Helias eller
Beleias.
Smärre öfverensstämmelser med hebräiskan, afvikande från
grekiskan, skulle man ock möjligen kunna finna i Beplahaim
gr. Βηθλεέμ hebr. pausalform DIT? ΓΡ3 — jfr Gabaa gr. Γαβαά
af pausalformen ÿDa — Isak gr. 7a·««* h. "RS’1, Aai Esra 2,28,
där Bernhardt vill läsa Ai, såsom Gabelentz och Löbe föreslagit,
gr. Άί h. , Marja, hvilket är vanligare än Maria, gr. Maqia
h. Û’^O. Dock torde knappast någon vikt vara att lägga på
dessa exempel; de kunna ju vara tillfälligheter.
Af de former, hvilka hvarken stämma öfverens med grekiskan
eller hebräiskan, t.orde de märkligaste vara följande : Fallasuris
Esra 2,38 — så vida vi ej här ha felskrifning, jfr Gab. och
Löbe till stället — gr. Φασσονρ h. -ιήΠΙΒΒ, Nauel Luk. 3,36;
17,26,27 gr. Ν&ε h. rt — jfr samma ords påhäng i svenska
„Noak“ ; jfr äfven alalalstraun Luk. 7,37, så vida man ej har
att läsa alabaastraun för alabastraun, se Bernhardt, Vulfila s. LV1I;
Gab. och Löbes förklaring 2 Kor. 6,15 kan svårligen anses lyckad,
i synnerhet som nominativen Nauel ju värkligen förekommer
Luk. 17,27 — Aizoris Luk. 3,33 gr. Έσρώμ h. om tillsatt
m se Gab. och Löbe på nyss anf. st.
Om man på grund af de anförda namnformerna med h
eller j mellan två vokaler får antaga ett inflytande från hebräiskan,
sä blir det svårt att komma till något afgörande resultat
beträffande det sätt, på hvilket detta gjort sig gällande, då uppgifterna
om Vulfilas lif äro så sparsamma. Men skulle man ej kunna
tänka sig, att genom tradition ett mera hebräiskt uttal af namnen,
än det, som betecknades i den grekiska bibeln, fortärft en tid,
vare sig inom Vulfilas familj — jfr Ulfilas, the apostle of the
Goths, Edinburgh Review 1877 Oct. s. 364 — eller inom
kristenheten i allmänhet, eller ock, att Vulfila lärt sig detsamma genom
umgänge med judar, t. ex. på den tid, han vistades i Konstantinopel?
Otto Hoppe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
