Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bewiesen, dass die betreffende Stelle und was mit ihr
zusammenhängt nicht dem altaeölischen Bestände der homerischen
Gedichte angehört, sondern von einem Ionier interpolirt ist.“
Ficks upplaga af Odysséen är altså ett försök att
genom en samverkan af högre och lägre kritik bestämma
hvad som i nämnda dikt är „gammalt och aeoliskt och hvad
som är ungt och ioniskt“. Hans förfarande torde
karakteriseras genom följande exempel:
1. från de ursprungligen aeoliska verserna
a. boftskaffas, der så ske kan eller synes kunna ske, de
ioniska orden och formerna, t. ex. :
ξ 459 σνψόρβου περρατίζων f. σνβώτεω πειρψίζων. u 10 των άμό&εν
γε, &εά, θνγατερ Αιύς, έιίπε (f. ειπέ) χαϊ αμμιν. ε 220 (m. ü. st.)
οιχαδε τ έί&εμέναι χαι νύστιμυν ημαρ ίχέσ&αι f. Ιδέσ&αι; samma
utbyte af Ord sker ε :ΐ09 och ζ 311 iva νόστιμον ι]μαρ ïxrjui f. τ’δηαι.
η 234 ί. ί’γΐ’ϋΐ γάρ ψαρός τε χιτωνά τε ΐμματα χάλα,
τόια, τά ρ αντα ετενξε σνν άμφιπύλοιιτι γνναιζι.
ist. ί. εϊματ Ιδονιτα | καλά, τά etc.; β 152.
I dessa rättelser öfverskrider Fick icke sällan de
gränser för vokalers förändring, hvilka våra homerustexter
konsequent iakttaga, såsom då han eliderar o i Λαέρταο för att
undvika ionismen Ααέρτεω i 505, i i σέλαι φ 246, o i τέο φ
210 (jfr. Christ 1. c.). I detta stycke står han emellertid
icke ensam bland homeruscritici. Lugebil i Jahrbücher f.
klass. Phil. XII. Supplementb. 193 £f. fordrade för genetiven
-ov öfverallt oi“1), hvarhelst versen det tilläte, och Christ
(Hom. II. prol. p. 137) anser sig med rätta kunna återgifva
åt Homerus genetiver på « (f. «o)2), ehuru han icke faktiskt
inför dem i texten. —■ Ett liknande åsidosättande af
traditionen röjer Fick, då han i texten ε 473 sätter δέδδοα f.
δεί-δω, enligt Mahlows antagande (Zeitschrift f. vergl. Sprachf.
XXIV 293—5; G. Meyer, gr. gr.), att δείδω skulle vara
genom kontraktion uppkommet af δείδοα, δέδδυα. Man
misskänner härvid den sanningen, att mångenstädes i språket
’) Lugebil anser nämligen de thessaliska inskrifternas gen. sing, på
-oi vara uppkommen af -oio, hvilket G. Meyer betviflar. Grieoh
Gram. p. 291.
-) ΤΙηληϊάόα -Ιχίληας för Πηλιιίόΐω JA. Λ 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
