Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
poavvi] yliQ uvwyEi (ç 502). Härmed jämföre man: &vfibg (evl
(j i ? b crjit!,) y.slevei, xgttSitj övu og xb y.eltvEi. xékexoti Sé i &-Vfi og åyrpwy
(M 300), yéXexai ôs é jaaxrtg (J 133), vi/.bxo lity(’<).?; ïg (u 175),
oxgvvei xgocdli] xotl &vtubg u.y>tvo)n (a 61), onnrj &v[i bç énoxgvvijaiv
åeiöetv (ß- 45), &v/J.bç àvïjxev (t. ex. Z 256). Särskildt
beaktans-värd är den yttre och inre likheten mellan uvojya och åvli][u
idrifver, äggar. manar’, egl.tsänder, släppar fram (immitto, admitto)’;
se ordb. Upplysande är äfven den vanliga förbindelsen énoxgvvsi
y.oti åvwyei (jfr y 317 xéXofiui xal uvaija) eller en rad af
sam-höriga uttryck sådan som den vi finna i | 463 f.: oivoç yàg
àv6 y ei tjksôg, oç x’ Èipèyy.e noXv<pQovu neg fia), àeïaai y.ai &’una).bv
jskàaat, y.ai x bgyrfiua&ai àrtjxep, xal xi anog ngoérfxev, onèg x’agg-rjxov
upeivov (jfr d 286 f. oxgvvéftev — x&kevou —- avâynov (-te), I 703
&v/aüï èvl ax. åvcoyu xal 19sbg ogrrrj, r; 217 f. (yaaxijg) sxskevae —
xtksxai — åvwyei, y 483 f. vvOJ/Oi — oxqvvov) ]j.
Slutligen kan också erinras därom, att ordets syntaktiska
behandling snarare talar för än emot den etymologi, som jag
här söker försvara. Det förbindes nämligen med ack., en eller
tvänne (T 102 xa fie övfibg ivl ax. àvcoyei, hvarest antagande af
ellips är öfverflödigt, jfr Albrecht s. 25), med inf. och med acc.
c. inf. ; se Ebelings lex. och Albrecht Curt. St-ud. IY, s. 26 f.
Da t. c. inf. förekommer blott på två ställen hos Homer, x 531
f. (inoxgvyai xal avä^ai med blandad dat.- och ack.-konstruktion)
och v 139, i den senare litteraturen ett par gånger hos Ap. Rh.
(I, 693, IV, 100). Såsom äfven Albrecht a. st. är böjd att anse,
beror den senare konstruktionen (jfr inoxgvveiv med dat. c. inf.
O 258 och därst. La Roche) helt säkert på analogiskt inflytande
från andra verba iubendi — förnämligast väl från yJkofiai och
xekev(», hvilkas rektionsförhållanden för öfrigt möjligen äro mindre
ursprungliga och påverkade af verba <säga till’ och (ålägga\
Såvidt jag ser, finnes det öfverhufvud blott en mera allvarsam
invändning, som kan riktas mot denna etymologi, nämligen den,
att àvâyw hvarken hos Homer eller i det senare språket
förekommer i den öfverflyttade betydelse, som skulle lämpa det till
stamverbum för uvwya, utan endast i de mera egentliga och
ursprungliga: ,jag för upp, fram, åter’. Visserligen tyckes
Hesy-chius känna till ett åvayeiv = nsl&eiv, men den ifrågavarande glossan :
ûvt’cybiv ■ ayeiv. nsi&Eiv. nvafivioar.Eiv, är i oordning och innesluter
tydligen en annan ordförklaring: àvuyivàaxeiv (ion.) = nsixteiv. I
sin mindre upplaga har därföre Schmidt utsöndrat de båda första
orden såsom utgörande den ursprungliga glossan och tillfogat
„nei&ELv (Iones)“ till det några rader längre ned följande åvafivwaxetv •
^vnyrtiJni^Eir. Jag vet icke, om det kunde gå an att upplösa den
*) Ett ganska viktigt ställe vore X> 90 rintt fie xùvo; avwye fiiya; »tig;
ifall man på grund häraf med Ebel. lex. finge uppställa tarcesso’
ss. en betydelse hos armya. Troligen bör man dock, med Hentze
o. a., underförstå ii-S-nv eller ett dyl. begrepp, som kan lånas ur
xalia (och oyoo) i v. 88; uttryckets korthet är endast något större
än vanligt, jfr t. ex. n 404, t 374, z 444, i2 670 m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
