Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag schematiskt annorstädes sökt belysa nämligen * ul- (* ä,l-)
(: * ajax- : läx- ; jfr förf. De derivatis verbis contractis
linguæ græcæ quæstiones, Upsala 1886 p. 92 ff. och BB.
XIII och XIV). De öfriga formerna * olo- (jfr * oko-fo-) och
* lö- (* läx-) kunna vi vänta att finna annorstädes (se nedan).
Det frågas nu, om ord och former hörande till den ena
eller andra stammen låta sig anträffas.
Till den med w utbildade stammen för jag med
Bez-zenberger (BB. II, 271) och Fick (BB. II, 188, jfr äfven
O. Weise BB. VI, 117 f., G. Meyer Gr. Gr.2 § 168) det
grekiska ordet käug, lüg ’stein, felsen’, mäst poetiskt *).
Angående detta ords bildning och flexion se under 2.
Förutsatt att käag på rimligt sätt kan förklaras genom
antagande af kortare afljudsfonner, kunna vi vänta oss att
någonstädes återfinna den normalt vokaliserade rotformen.
Denna vinner intet stöd i den troligen med orätt antagna
doriska formen kevg, som är en fiktion (se nedan), men
deremot i Uva (< * ksv-a-w, jfr dock Solmsen, KZ. XXIX,
94), ksva-TÖg, ksv-o-iig, lev-a-fx6g, ktv-o-ijiog, xyuTalkewg ’hartsteinig,
-felsig’2).
Jag skall nu vidare anföra några ord och former, som
antingen med säkerhet eller med större eller mindre
sannolikhet kunna antagas sammanhänga med stammen i kemg, kåg.
Först Och främst hör hit kniy^ (kniyytig ■ ki&oi inb vÔktoç
kekiarr-fiévoi. moi (pàçn-yyeg, iikkoi j(àkixsg, tuixqoI k’thu Hes.) hos
Homel-s 433, £ 59. Detta ord måste anses bildadt i grekisk tid
medels det till deminutivsuffix utvecklade -(t)/!3); ty det
kan först då hafva uppkommit, när stamformen (på det
af mig nedan beskrifna sättet) måste anses ha uppstått, så
De äldre sammanställningarne kan man se hos Van i c ek Wb. p.
232, Ebeling Lexic. Hom. under iäa;, 0. Weise BB. VI, 114.
I allmänhet förman det till s grävan\ detta ord måste man dock
helt och hållet skilja från i.ätxg och antingen med Bugge KZXIX,
432 föra det till fisl. klé eller med Windisch Kuhn’s und
Schlei-cher’s Beitr. VIII, 430 (jfr Stokes BB XI, 91) till g. qairnus, fir.
bro o. s. v.
2) Möjligen hör hit också äsujnetçia, jfr Lobeck Path. I, 201.
‘) Jfr Ord sådana som tpvaiyipnnuryz. nijnty~. r(7>iqiyz O. S. V.
(ang. aksentueringen jfr Chandler Gr. Acc. 177).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
