Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vida mau icke hos Homer skulle kunna läsa l«viyk 1. dyl.
1 livarje lall kan intet omedelbart sammanhang — annat än
hvad rör själfva stammen — statueras mellan Xåi/£ och hr.
lia, såsom Stokes antager (BB. XI, 86).
Endast i förbigående har jag att nämna följande med
stammen i låg sammansatta ord, nämligen de lat. lau-tumiæ,
lau-tumius (ungef. gr. lu-rofiia’), som naturligen äro grekiska
lånord (se O. Weise Die gr. lehnw. im. Lat. p. 31; 310;
jfr Müller Festus p. 117).
Ehuru egentligen afseende att först till slut anföra de
möjligen till ifrågavarande stam hörande ord, som blifvit
utbildade med afledningssuffix, vill jag dock här anföra några,
som till utseendet mera tyckas sammanhänga med vissa
de-klinationsstammar. Först och främst sådana, som tyckas
förutsätta en deklinationsstam på-r, således * lau(ax)-r-. Hit
kan man, fastän det måste anses oafgjordt, ställa följande
glossor : i.av-go-v ■ [tir öaq)vriv~\ ■ », fihaliov àqyvQov naqà ‘A-9r)valoiç
Hes. och Aavçaia ■ tu ’A&r,vrjai xgvosLa (?) [ihalla Äsj-opera Hes. och
namuen Aavgiov, Auvquov (se Benseler under Aavgiov), berget
med de bekanta silfvergrufvorna i södra delen af Attika.
Dessa ord kunna helt naturligt sammanhållas med men
man måste också medge en annan möjlighet, nämligen att
det närmast till grund för Xavçiov o. s. v. liggande ordet vore
lavgt) ’strasse, gang1 (d. v. s. ungefär ’Strassbm/, i hvilket
öppningar och gångar förekomma). En annan fråga är då,
om det homeriska X«{içij ’gässchen, gasse, strasse’ bör
sammanställas med Aâç, som Vaniöek gjort (Wb. p. 1240). Troligen
är detta förslag att förkasta, och i stället bör man med
Bezzenberger (BB.IV, 332) likställa det med 1. lura ’öffnung,
Öffnung eines schlauches’ (jfr Fick Wb. II, 224); jfr föröfrigt
löljande glossa: Xavga • OTU i, 8i i, c o i-aog eiçéçxerai • (fXo% ’ oi Si
ronovg 71QOC vnoybioit<jiv åvie/iévovg ’ ol ôè å[i(p60ia * oi ôè (TTevconovg * xrxr
dioåoi Hes.1) — Till den nu afhandlade stammen *lau(ax)-r-
’) I denna glossa låter i synnerhet öfversättningen r) tpiiii främmande.
Äro möjligen två ord med formen XavQa sammanblandade oeh är
?,avça ■ tfiidg, att jämföra med lat. läror, lüridus ‘blassgelb’ o. s. v.?
Eller har man för dessa senare ord att statuera ett tema *ghele-u-,
hvaraf a) 1. hel-vo-, b)*ghle-u- och *ghlu- > lu-? (jfr dock Os th of f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
