Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra språk har en dylik konserverande förmåga. Så har
det germanska ö-omljudet av u till o icke inträtt, när det
ursprungliga M-ljudet skyddades av ett följande i, j, t. ex.
fsax. huggian, fht. liuckan, ags. hycgan, isl. hyggia (icke
*hoggian etc.). Att iu i iurpriki icke på analogisk väg
undanträngts af io i iorp, iorjtce (obs. ioröpceöpcer), förklaras
därav, att sammansättningen iurpriki var ett fullt gångbart
ord, och på liknande sätt bibehölls i svenskan länge
sammansättningen himirike, utan att 7 inträngde från himil. Nyd.
har t. o. m. ännu lmnmerige x).
I F-omljudet s. 33 ff. och s. 93 har Läffier från skilda
fsv. skrifter anfört exempel på former med iu och med io
av ord med brytning av i, utan att han söker uppställa
någon regel för bruket av dessa olika diftonger. En
granskning av hans exempel (s. 93) visar emellertid, att
Västm.-lagen II brukar stionka men siunga, MESL. sionka men
stiung, Cod. bur. sionka men siunga (så vanligen, men även
sionga). Dessa urkunder använda alltså io framför
nk men iu (uteslutande eller i regeln) framför ng.
Sammanställer man detta därmed, att iu bibehålles framför gg i
niugg, stiugger etc. (se ovan s. 284), och besinnar man, att
ng i siunga etc. vid denna tid uttalades såsom guttural
nasal guttural sångbar explosiva, så kan detta faktum ej
anses vara tillfälligt. I andra fsv. urkunder är förhållandet
ett annat. Så har Smålandslagen så väl -iunk- som
-iung-(stiunka och siunga; Häls.-lagen siunka), och detta är som
bekant ock fallet i nysv. riksspråket: sjunka, sjunga etc. I
andra fsv. urkunder möter däremot även -iong- i sionga,
liongköpunger etc. (jmf. Läffier anf. st.).
’) Detta himirike, himmerige (även i fnorskan himirike; se Fritzner2)
förklarar jag av himinrike. I himinrike bortföll n framför r,
liksom i lérept (jmf. lin), ]>örr (jmf. t. donner) etc., även om förlusten
av n i himirike måhända inträtt under en senare period än i de
andra orden med r av nr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
