Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke blivit iakttaget, att i vissa skrifter æ inträder i stället
för e endast framför dentaler. Detta är emellertid
förhållandet.
I textkodex av Magnus Erikssons landslag möter icke
sällan ce i st. för långt e. Men åtminstone på skriftens
första GO sidor (till och med Gifto-balken VIII) eger detta
rum endast framför dentaler. Man möter således i denna
del av handskriften uteslutande med e t. ex. hem, Ute, peem,
lekara, leghodrœnger1), under det att t. ex. följande ord i
handskriften anträffas med ce växlande med e eller — mera
sällan — med uteslutande ce: hœtir („heter“ K. 1, Æ. 3),
hæte (pr. konj. av heta; G. 4), h cep in (K. 5, 6), vræper (K.
23, 8), vrcez vcerkum (K. 23, 7), inlœpa (B. 9 pr.), flære (K.
rubr. 14), mære (Eghno-b. 20), även suœrïke (K. 1), sænare
(Dr. VI. 25, 1), även Mænap (G. 7 pr. „klenod“ ; mnt.
Menade). De av Schlyter (i företalet s. iij) bland exempel på
ord med æ i st. f. e anförda æn „en“, æt „ett“ behöva ej
hava fått æ till följe av de efterföljande n och t, utan ë
kan här vid förkortning framför det långa konsonant-ljudet
hava övergått till æ.
Den i Palmsköldska samlingen på Uppsala
universitetsbibliotek under nr. 393 upptagna handskriften2) brukar i
regeln e såsom tecken för långt e-ljud, men æ förekommer
framför dentaler i fætha („feta“ nr. 28), fætan (nr. 847),
wætli „vet“ (nr. 401), stæn (nr. 366), mæra (nr. 1091).
Såsom stöd för den här framställda åsikten kan ock
nämnas, att nästan alla de av Rydqvist IV, 39 från skilda
fsv. skrifter anförda exemplen med æ i st. f. e äro sådana,
där æ åtföljes av en dental: från äldre Västg.-lagen v cet,
mære, lædæ „leda“ (och ændaghæ) ; från Cod. bureanus læta
„leta“, vræpan, upræst (och ænsamæt*)); från Uppl.-lagen
‘) Braue („brev“ K. 15), som ock möter under formen breue (K. 27
etc.), utgör ej något undantag. Fsv. bræf är den regelbundna
motsvarigheten till isl. bréf, under det att fsv. bref, nysv. brev fått
e-ljud genom lågtysk påvärkan (mnt. bref).
s) Jmf. ovan s. 292 noterna 1 och 2.
3) Det av Rydqvist från denna skrift upptagna impf, stcegli „steg“
har te motsvarande isl. é i impf, sté (jmf. Tamm i Arkiv II, 345).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
