Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104. II; 147, II. Här möter den åsikten, att ett hjälpverb,
ungefär *-bhuam, *-bhu:Ö, skulle vara tillagdt v e r b a is t a m m e n
för att bilda imperf. och fut. Ett dylikt sätt att bilda nya
former öfverensstämmer knappast med lagarne för kategori- och
ordbildning. Man måste förutsätta en syntaktisk kombination
af två ursprungliga ord, och man bör med Westphal
Phil.-hist. gr. der deutsch, spr. 109, J. Schmidt KZ. XXVI,
397, Stolz Zur lat. verbalflex. 10, Lat. gr. § 111 fatta det
första elementet som en infinitiv- eller kasusform. Bildningen
har väl ursprungligen uppstått i den tematiska (III) konj. ocli
sedan genom analogi fortplantat sig till de afledda
konjuga-tionerna.
157, VII. I/. avV/ncuius är visserligen en deminutivbildning.
men en på -lo- eller -culo- — ej med ett nybildadt lat. suffix
-uncido–emedan stammen avon- är direkt att sammanställa med
fisl. afi, åi och sannolikt 1. avonco- identiskt med oh- i fht. oh
eim af *aunh-. Tiil de uppräknade deminutivbildningarne hö:
förmodligen discipulus — genom dissimilation för *äisdculus —
hvaraf disciplina 158, IX.
174, VIII. L. juventüi- är att jämföra med g. gamaindups
ajukdûps (se Kluge, Nom. stammbildungsl. s. 59 f.).
179, 2. L. equit- o. s. v. kan knappast gälla som
sammansatt, i fall -— hvarpå jag ej tviflar — det bör närmast
sammanställas med gr. Innåxa, -Tt)ç o. s. v. —- 5. Om bübulcus
an-märkes ,,1’üi bref et le second terme sont énigmatiques“. Jag
vill här försöka en förklaring. Det första man kunde tänka på,
vore att fatta bübulcus som en afleduing af bubulus. Men dels
blir betydelsen ej derigenom förklarad , dels gör skilnaden i
kvantitet hos stafvelsen bu- svårighet. Icke häller finnes mycken
sannolikhet för att antaga en afledning med -bulo- (= ieu. *-dhlo-)
af en nominalstam. Och äfven om så kunde ha skett, blir den
för stamordet till bübulcus till grund liggande betydelsen af
hjord svår att vinna; åtminstone ges inga exempel på en dylik
användning af suff. -bulo-, Man måste derför gå en annan väg.
L. Öpilio, Upilio är sammansatt af st. ov(i)- ’får’ och’ett
samman-sättningsled med ungefärlig betydelse vaktaie, herde. Men
nu är tydligen hela ordet en afledning på -io af ett enklare
stamord, ungefär *öpolo-, *upolo-. Det är knappt möjligt annat
än att detta ord bör direkt sammanhållas med uinåkog. Man har
tänkt på att .förena ledet -nc/.og med s. pala- ’väktare’ således
ulnoXog lika med s. avipälå- ’fåraherde’ Cat. Br. 4, 1, 5, 4 (så t.
ex. senast Pauli Altit. St. V, 32). Men jämför man ainôloç
med ßovxolog, kan man knappast undgå att återföra dem båda på
ett ieu. *qolo- af rot qele- (jfr Curtius Et.s 470). Och för
skilnaden alnoXog och ßovxulo? har de Saussure (Mém. d. 1. soc. de
lingu. VI, 161) funnit en evident förklaring. Man torde
då väl också kunna antaga , att lat. *Öpolo-, vUpolo- är att
Nord. tidskr. f. filol. Ny række. VIII. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
